Rune gillar första robotduschen

Robotiseringen är här. Nu duschar 92-årige Rune Hult med hjälp av roboten Poseidon och han styr den själv med en kontrollpanel på armstödet.

Back-up.  Vårdbiträdet Elvis Toussaint har en egen kontrollpanel och kan gripa in om Rune benöver hjälp.

Back-up. Vårdbiträdet Elvis Toussaint har en egen kontrollpanel och kan gripa in om Rune benöver hjälp.

Foto: Sven-Olof Ahlgren

Luleå2017-12-29 07:00

Rune Hult bor på Gutasunds äldreboende i Gottsunda som ägs av vårdkoncernen Frösunda. Gutasund ska testa duschroboten i ett år. Men Poseidon är ingen robot med armar och ben som knallar runt och småpratar och skrubbar gamlingar på ryggen. Den liknar mer en låg duschkabin med en stol på en rörlig arm. Duschningen styr Rune Hult själv med en kontrollpanel. Med ett enkelt knapptryck ger han Poseidon kommando att köra in stolen och stänga dörrarna. Sedan väljer han vattentemperatur och startar duschen. Genom nio munstycken och flera små nipplar sprutar Poseidon tvål och varmt vatten över Runes kropp så han kan tvätta sig. När han är klar ger han Poseidon kommando att ta honom ut igen.

– Det var lite kallt i början, men sedan kom värmen och det blev lagom varmt, säger Rune och huttrar lite innan han fått på sig badrocken.

Han kan tänka sig att prova igen.

– Man kan ju sköta allt själv och det var skönt att kunna sitta lite skyddad, säger han.

Företaget Roboticscare från Västerås har utvecklat Poseidon. Nu ska roboten provas på fem äldreboenden i landet.

– Att tvätta sig själv och inte behöva vara så exponerad för andra är vad många äldre önskar och vi vill att de ska få bestämma över sin vardag så långt det är möjligt. Med en robot kan de klara mer av duschningen själva. Därför vill vi vara med och utveckla duschroboten, säger Antonio Mir Cabot som är verksamhetschef vid Gutasunds äldreboendet.

Tanken är dock inte att de äldre ska duscha helt på egen hand. Personal kommer alltid att vara på plats.

– Roboten ska inte ersätta personal och många behöver hjälp för att kunna använda duschroboten. Men personalen kan ju göra andra saker under själva duschningen som att ta fram kläder, bädda sängen eller något annat, säger Antonio Mir Cabot.

En annan aspekt är arbetsmiljön. För dem som jobbar inom äldrevården är duschning fysiskt påfrestande med obekväma arbetsställningar som på sikt kan ge förslitningsskador.

Hur långt är då steget från duschrobot till en mer mänsklig robot? Svårt att sia om, enligt Per-Olof Egnell som är verksamhetsledare inom innovation och e-hälsa vid institutionen för hälsovetenskap vid Luleå tekniska universitet. Han har sysslat mycket med robotisering inom vården och tror att vi kommer att få se många nya tekniska lösningar inom en snar framtid.

– I och med att antalet äldre ökar samtidigt som det blir allt större brist på personal inom vård och omsorg så tror jag att robotisering och automatisering är ofrånkomlig. För att klara framtidens vård krävs dessutom stora skattehöjningar som vi inte kommer att klara utan en ökad automatisering, säger Per-Olof Egnell.

Han tror den närmaste tidens utveckling främst går mot olika former av hjälpmedels- och stödrobotar som kan hjälpa till med vardagssysslor så som städning eller duschning. Det finns redan i dag en robot för matning och tandborstning.

– Det är en arm med sked eller gaffel som matar. Man styr den själv. För vissa kan det vara bättre än att matas av stressad vårdpersonal, säger Per-Olof Egnell.

Övervakningskameror som tittar till sovande åldringar blir allt vanligare och nu kommer också teknik som via algoritmer kan övervaka onormala rörelser och på så sätt se om en äldre person mår dåligt eller har fallit omkull hemma. Kameran tar inga bilder och är därför inte så integritetskränkande som att ha tillsyn med en vanlig kamera.

– Det gör att den kan vara på dygnet runt, säger Per-Olof Egnell.

Så kallade sällskapsrobotar, små dockliknande saker som rör sig och kan prata, tror han kommer relativt snart. Men till större mer mänskliga robotar är det långt kvar.

– Det finns avancerade robotar som kan gå lika obehindrat som en människa men det är väldigt svårt att veta när de skulle kunna användas inom vården. Samtidigt går utvecklingen fort fram.

Själv är Per-Olof Egnell intresserad av utvecklingen inom virtual reality, VR. Det är en datateknik som kan skapa en artificiell miljö med både syn, lukt och känsel som man kan uppleva via speciella VR-glasögon.

– Genom VR skulle äldre som är förvirrade kunna besöka sitt eget hem virtuellt en stund varje dag. Det skulle kunna fungera lugnande. Försök med det här har gjorts och vi samarbetar med företag som har VR-lab där vi kan testa, säger Per-Olof Egnell.

Vem som kommer att kunna ta del av den nya tekniken blir sannolikt en kostnadsfråga. Ju fler som kan nyttja en robot desto lägre pris. Det talar för att mycket av den nya tekniken hamnar i stan.

Hur långt är det försvarbart att driva robotisering och övervakning?

– Svårt att säga. Många kan nog tycka att det låter skrämmande. Vi är övervakade redan i dag utan att vi tänker på det via internet, med Google och Facebook. Men integriteten är viktig att tänka på, säger Per-Olof Egnell.

På äldreboendet Gutasund är planen att köpa ett antal robotar om de fungerar bra och de boende vill använda dem. Men innan dess måste de utvecklas färdigt.

– Vi har redan fått ett in synpunkter. Poseidon borde ha möjlighet att spela avslappnande musik och stolen borde ha en mjukare dyna. Det tar vi till oss, säger Thomas Ryberg från Roboticscare.

Etiken är viktig - fem frågor i centrum

Statens medicintekniska råd, Smer, anser att robot- och övervakningsteknik har stor potential att förbättra vårdens och omsorgens kvalitet. Rådet anser dock att utveckling och introduktion av den nya tekniken måste ske på ett ansvarsfullt och etiskt godtagbart sätt.

Fem frågor är viktiga.

När är det etiskt försvarbart att använda robotar och övervakningsteknik i vården av äldre?

Hur kan det säkerställas att en rättvis fördelning av resurserna sker så att de som har behov av den nya tekniken får tillgång till den?

Hur säkerställs rätten till självbestämmande så att alla får den vård de behöver och att deras vilja beaktas?

Går det att åstadkomma balans mellan intrånget i den enskildes integritet och nyttan med tekniken och i så fall hur?

Hur säkerställs att forskning och utveckling av ny teknik utvärderas ur ett etiskt perspektiv?

Källa: Smer, Robotar och övervakning i vården av äldre – etiska aspekter.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!