Lucia firas olika i förskolorna

Lucia firas pÄ olika sÀtt pÄ förskolorna i Enköping. PÄ Petterslunds förskola spelar barnen in en film med luciasÄnger. FörÀldrarna fÄr sedan titta pÄ filmen.

Hur ska man fira lucia egentligen? Förskolorna tillÀmpar olika modeller.

Hur ska man fira lucia egentligen? Förskolorna tillÀmpar olika modeller.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Lucia2018-12-06 21:00

Luciafirandet pÄ förskolorna har varit ett omdiskuterat Àmne pÄ bland annat sociala medier inför det hÀr Ärets lucia.

Det kanske mest kÀnda exemplet kommer frÄn Motala kommun, dÀr det blev stor uppstÄndelse Àven i nyhetsmedier med anledning av att det inte blir nÄgot luciatÄg som barnens förÀldrar fÄr titta pÄ.

I Motalafallet grundades förskolans beslut pÄ förÀldrars ekonomiska förutsÀttningar samt att en del barn inte mÄr bra av att stÄ upptrÀda inför publik.

I Enköping avgör varje förskolechef om lucia ska firas och i sÄ fall hur pÄ de olika förskolorna.

Det har aldrig varit aktuellt med nÄgot generellt beslut pÄ utbildningsförvaltningen om luciafirandet. Monica TÀgtström Bergman, verksamhetschef för Enköpings kommuns förskolor, förklarar att hon inte lÀgger sig i frÄgan, utan lÄter förskolecheferna bestÀmma.

– Det stĂ„r ocksĂ„ i skollagen att förskolechefen bestĂ€mmer över sin egen organisation, berĂ€ttar hon.

PÄ Petterslunds förskola har man valt en annorlunda modell till Ärets luciafirande.

Barnen pÄ avdelningarna BlÄ och Grön spelar in en film. Förskolebarnen Àr med och gör rekvisita, spelar, regisserar och annat i skapandet. Alla Àr med, men pÄ sina egna villkor. SÄnger lÀggs in i filmen i slutet av processen.

Filmen kommer sedan att visas för förÀldrarna i stÀllet för ett traditionellt luciatÄg. Filmvisningen ska ske under ett drop in för förÀldrarna den 17 december.

Anna Westerberg, pedagog pÄ Petterslund, berÀttar att idén till att göra en film till stora delar kommer frÄn barnen.

– De har brunnit för det hĂ€r jĂ€ttemycket. Den hĂ€r barngruppen spexar. Det Ă€r barnens initiativ och dĂ„ kĂ€nns det roligt för den sakens skull, sĂ€ger Anna Westerberg.

PÄ Storskogens förskola blir det inget luciatÄg.

– Storskogen kommer inte att ha ett traditionellt luciafirande, men vi kommer att ha öppet hus dĂ€r kan komma och göra julpyssel med barnen, berĂ€ttar Katarina Karlsson, förskolechef pĂ„ Storskogen.

I Lillkyrka, dÀr hon ocksÄ Àr förskolechef, kommer det att vara grötfrukost och inte heller dÀr blir det nÄgot traditionellt luciaframtrÀdande.

Åkersbergs förskola firar dĂ€remot lucia pĂ„ traditionellt sĂ€tt. FörĂ€ldrar och anhöriga fĂ„r komma till matsalen, dĂ€r de Ă€ldsta barnen (4- och 5-Ă„ringarna) sjunger luciasĂ„nger och lĂ€ser verser för förĂ€ldrarna.

Sedan blir det fika med kaffe, glögg och pepparkaka. Peppisarna har barnen bakat sjÀlva.

De yngre barnen pĂ„ Åkersberg har en luciasĂ„ng-samling med fika tillsammans med förĂ€ldrarna under luciaveckan.

Det finns inget generellt fotoförbud pÄ förskolorna i Enköping, utan förÀldrarna fÄr ge sitt medgivande eller inte till om barnen fÄr vara med pÄ bild i olika sammanhang.

Det svenska luciafirandet

PÄ medeltiden markerade lucia fastans början, dÀrav ett omfattande kalas före gryningen. Frossandet i mat fortlevde Àven efter reformationen, som i exemplet att man skulle Àta sju frukostar före soluppgÄngen.

Under 1600- och 1700-talen kom lussebrudstraditionen, men Àven lussegubbar, ett av tiggeriupptÄgen i juletid.

Moderna lucia började firas nÀr Stockholms Dagblad 1927 arrangerade det första luciatÄget. Seden spreds sedan snabbt över Sverige, ofta genom lokaltidningarnas försorg. Enköpings lucia har arrangerats sedan 1941.

SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!