Lucia firas olika i förskolorna

Lucia firas på olika sätt på förskolorna i Enköping. På Petterslunds förskola spelar barnen in en film med luciasånger. Föräldrarna får sedan titta på filmen.

Hur ska man fira lucia egentligen? Förskolorna tillämpar olika modeller.

Hur ska man fira lucia egentligen? Förskolorna tillämpar olika modeller.

Foto: FREDRIK SANDBERG / TT

Lucia2018-12-06 21:00

Luciafirandet på förskolorna har varit ett omdiskuterat ämne på bland annat sociala medier inför det här årets lucia.

Det kanske mest kända exemplet kommer från Motala kommun, där det blev stor uppståndelse även i nyhetsmedier med anledning av att det inte blir något luciatåg som barnens föräldrar får titta på.

I Motalafallet grundades förskolans beslut på föräldrars ekonomiska förutsättningar samt att en del barn inte mår bra av att stå uppträda inför publik.

I Enköping avgör varje förskolechef om lucia ska firas och i så fall hur på de olika förskolorna.

Det har aldrig varit aktuellt med något generellt beslut på utbildningsförvaltningen om luciafirandet. Monica Tägtström Bergman, verksamhetschef för Enköpings kommuns förskolor, förklarar att hon inte lägger sig i frågan, utan låter förskolecheferna bestämma.

– Det står också i skollagen att förskolechefen bestämmer över sin egen organisation, berättar hon.

På Petterslunds förskola har man valt en annorlunda modell till årets luciafirande.

Barnen på avdelningarna Blå och Grön spelar in en film. Förskolebarnen är med och gör rekvisita, spelar, regisserar och annat i skapandet. Alla är med, men på sina egna villkor. Sånger läggs in i filmen i slutet av processen.

Filmen kommer sedan att visas för föräldrarna i stället för ett traditionellt luciatåg. Filmvisningen ska ske under ett drop in för föräldrarna den 17 december.

Anna Westerberg, pedagog på Petterslund, berättar att idén till att göra en film till stora delar kommer från barnen.

– De har brunnit för det här jättemycket. Den här barngruppen spexar. Det är barnens initiativ och då känns det roligt för den sakens skull, säger Anna Westerberg.

På Storskogens förskola blir det inget luciatåg.

– Storskogen kommer inte att ha ett traditionellt luciafirande, men vi kommer att ha öppet hus där kan komma och göra julpyssel med barnen, berättar Katarina Karlsson, förskolechef på Storskogen.

I Lillkyrka, där hon också är förskolechef, kommer det att vara grötfrukost och inte heller där blir det något traditionellt luciaframträdande.

Åkersbergs förskola firar däremot lucia på traditionellt sätt. Föräldrar och anhöriga får komma till matsalen, där de äldsta barnen (4- och 5-åringarna) sjunger luciasånger och läser verser för föräldrarna.

Sedan blir det fika med kaffe, glögg och pepparkaka. Peppisarna har barnen bakat själva.

De yngre barnen på Åkersberg har en luciasång-samling med fika tillsammans med föräldrarna under luciaveckan.

Det finns inget generellt fotoförbud på förskolorna i Enköping, utan föräldrarna får ge sitt medgivande eller inte till om barnen får vara med på bild i olika sammanhang.

Det svenska luciafirandet

På medeltiden markerade lucia fastans början, därav ett omfattande kalas före gryningen. Frossandet i mat fortlevde även efter reformationen, som i exemplet att man skulle äta sju frukostar före soluppgången.

Under 1600- och 1700-talen kom lussebrudstraditionen, men även lussegubbar, ett av tiggeriupptågen i juletid.

Moderna lucia började firas när Stockholms Dagblad 1927 arrangerade det första luciatåget. Seden spreds sedan snabbt över Sverige, ofta genom lokaltidningarnas försorg. Enköpings lucia har arrangerats sedan 1941.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!