Så kunde bruket ha sett ut

Vid sekelskiftet 1800–1900-talet fanns det planer på att förvandla Lövstabruks genuina 1700-talsmiljö med en helt ny arkitektur: nederländsk nyrenässans. Hela Vallonbruket skulle förändras i tidens stil.

Skiss av IG Clason. Kroppslighet och grace är något som kännetecknar arkitektstilen nederländsk nyrenässans. I den här stilen var det tänkt att byggnaderna i Lövstabruk skulle byggas om.

Skiss av IG Clason. Kroppslighet och grace är något som kännetecknar arkitektstilen nederländsk nyrenässans. I den här stilen var det tänkt att byggnaderna i Lövstabruk skulle byggas om.

Foto: Christer Bergström

Lövstabruk2016-09-08 15:30

På vilket sätt visas i en utställning som pågår i sommar i Salongen på Leufsta Bruksarkiv.

– Ulrika Borger Dåderman, verksamhetsansvarig på Stiftelsen Leufsta, upptäckte av en tillfällighet en stor mapp i herrgården. På omslaget står ”Ritningar af professor I.G. Clason för Leufsta bruk. II Bruket”, berättar Barbro Karnfält.

Tillsammans med MaryAnn Olarsbo sammanställt utställningen av skisser och ritningar av hur brukets byggnader skulle byggas om från den barock-karolinska 1600- och 1700-stilen till nederländsk nyrenässans.

Förebilder hämtades bland annat från 1200-talets Frankrike och 1500-talets Holland.

– Carl de Geers och Isak Gustaf Clasons planer att bygga om husen i Lövstabruk hade kommit långt. Brukets ursprungliga karaktär skulle ha förändrats påtagligt, säger Nils Patric Larshamre, styrelseledamot i Lövstabruks Bygderåd.

Han förklarar att nyrenässansens stil är mer över­driven med bland annat högre profiler på gavlarna, mer utsmyckade.

Clason var god vän med baronen Carl de Geer, som ju också var hans uppdragsgivare på Lövstabruk. Brevväxlingen mellan de två börjar ofta med ”Broder”.

I ett brev daterat 19 maj 1906 skickar Clason en faktura på 3 350 kronor för att under åren 1899–1905 ha gjort ritningar och rest till Lövstabruk i syfte att bygga om husen.

– Ritningarna och skisserna är omsorgsfullt gjorda och är i original. De är så konstnärligt gjorda, säger Barbro Karnfält.

Sannolikt var det Carl de Geer som själv stoppade byggplanerna på grund av att höga kostnader.

– I dag skulle det vara helt omöjligt att bygga om Lövstabruk på det här sättet, eftersom de flesta byggnaderna är byggnadsminnen. Det var tur att planerna stoppades, tycker Nils Patric Larshamre.

Isak Gustaf Clason

(1856-1930) var en man med höga ideal. Han var arkitekten bakom Hallwylska palatset, Nordiska museet, Östermalms saluhall, Norrlands nation i Uppsala, med flera kända hus.

Isak Gustaf Clason kämpade för den synliga fasaden och för gedigna material som natursten och tegel, samt byggnadens ändamål och form.

Han var den konstnärligt medvetne arkitekten som vid sidan av husritandet hann med en exceptionellt bred karriär. Lärare, professor, ämbetsman och han var en av grundarna till Byggnadsstyrelsen – Fastighetsverkets föregångare.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!