Med smak av 1700-talets mat

Soppa på gädda, späckade änder eller kaprissoppa. Utställningen ”En kräftsåppa för en siuk människia” på bruksarkivet i Lövstabruk ger en inblick i vilken mat man åt på de uppländska herrgårdarna på 1700-talet.

Utställningen är en liten del av vad som finns på bruksarkivet. Det finns även mängder med kartor, dokument och den här vindflöjeln från 1718 - året innan ryssarna brände ner flera av de norduppländska bruken, - på arkivet.

Utställningen är en liten del av vad som finns på bruksarkivet. Det finns även mängder med kartor, dokument och den här vindflöjeln från 1718 - året innan ryssarna brände ner flera av de norduppländska bruken, - på arkivet.

Foto: Kjell Sjöberg

Lövstabruk2018-08-08 14:00

I centrum för utställningen finns en kokbok som hittats i Leufsta bruksarkiv. Boken, som en gång i tiden stod i en kökshylla på Gimo herrgård, finns 391 recept som är tidstypiska för 1700-talets Uppland.

Kokboken som är skriven på 1700-talssvenska har översatts till ett mera modernt språk av personalen på bruksarkivet.

– Det började med att kocken Göran Pendel-Berggren gick igenom recepten och plockade ut ett sjuttiotal som han ville tillaga. Därefter översatte vi recepten till modern svenska, berättar Helena Ericson-Wik som jobbar på bruksarkivet.

När arbetet med de 70 recepten var klart så fortsatte arkivpersonalen att översätta även övriga 321 recept.

– Det var så kul, så vi körde på och med hjälp av svenska akademins ordlista och andra ordböcker så gick det bra att tolka och översätta alla recept, förklarar Helena Ericson-Wik.

Nu har bruksarkivet ställt i ordning en utställning om kokboken som heter ”En kräftsåppa för en siuk människia”. Utställningen ger en god inblick i vilken mat man åt i de lite finare kretsarna på de uppländska bruken under 1700-talet.

I en monter i utställningslokalen ligger kokboken säkert inlåst.

– Det finns en bild i boken - det är på en ritad skinka, säger Helena Ericson-Wik och tar fram boken ur montern och visar skinkbilden.

Under översättningsarbetet stötte personalen på flera okända ord som claret (kryddat vin), Ahlanitrot (Ålandsrot) och Angelina (örtväxten Kvanne) som de efter viss möda lyckades tolka och komma på vad de betydde.

– Det finns fortfarande en del ord som semana mamij och asis amagro som vi inte lyckats tolka. Det kan vara någon form av ingredienser eller kryddor som använts i en kryddig gurkrätt, säger Helena Ericson-Wik.

På utställningen visas även så kallade skeppslistor upp. Listorna berättar vilka olika produkter som skeppades till de uppländska bruken på 1700-talet.

– Från Lövstabruk och andra bruk skeppades järn till England. Istället för att skeppen skulle gå tomma tillbaka från England så tog de med livsmedel som skinka och ost, kryddor, såpa, sirap och glas till bruken, berättar Helena Ericson-Wik.

Utställningen kommer att finnas tillgänglig på bruksarkivet i Lövstabruk under stora delar av hösten.

Kokboken

Projektet med kokboken ingår som en del i stiftelsen Leufstas arbete med att öka intresset och kunskapen om matkultur och bruksmiljön i Lövstabruk.

Stiftelsen Leufsta har fått ett ekonomiskt stöd på en dryg kvarts miljon kronor till projektet av Jordbruksverket. I projektet ingår även lokala matproducenter.

Tanken är att 1700-talsrätterna ska finnas på olika matställen i Lövstabruk hösten 2018.

Källa: Bruksarkivet i Lövstabruk, Stifelsen Leufstabruk

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om