I samband med vandringen "Sanning, Saga och Sägen" fick ung som gammal chansen att följa med ner i källaren och besöka gömda rum samt andra skrymslen och utrymmen i herrgården.
– När vi går in genom den där dörren så lämnar vi nuet för en annan tid och annan plats, förklarar guiden Malin Björkvik som för dagen bär en svart klänning av 1700-talssnitt.
Den vandring som UNT följer med på är anpassad för barn. Flera av de yngsta barnen är spända och tittar med en viss förskräckelse på Malin Björkvik när hon förklarar vad det är för vandring som de ska gå på i herrgården.
Efter en kort promenad så är vi framme vid en trappa som leder oss ner i källaren i herrgården. På plats i matkällaren stannar vid till och Malin Björkvik berättar den första historien under turen. Den handlar om sommaren 1719 och de rysshärjningar som då ägde rum i Lövstabruk.
– När den 2 400 man stora ryska hären närmade sig Lövstabruk var det många som flydde till skogs eller gömde sig här i källaren. En som enligt sägnen ska ha gömt sig här var den generalmajor som skulle ha lett försvaret mot ryssarna, berättar Malin Björkvik.
Förödelsen i Lövstabruk var stor sommaren 1719, bland annat så brändes herrgården ner. Herrgården byggdes upp igen och den nya stod klar att tas i bruk 1730.
Hon berättar sedan vidare om bondkvinnan i Spjutbo, strax utanför Lövstabruk, som dukade upp ett långbord med sill och andra läckerheter som hon bjöd den ryska hären på. Den baksluga kvinnan hoppades att vänligheten skulle betala sig, vilket den också gjorde då de ryska soldaterna inte brände ner hennes gård.
– Gården finns kvar än i dag och är en av få 1600-talsgårdar här i trakten, förklarar Malin Björkvik.
När vi är på väg att lämna matkällaren hoppar en vålnad fram. Flera av de yngre barnen blir lite rädda och ställer sig nära sina föräldrar.
Efter att ha gått uppför en trappa och nerför en annan är vi i det som kallas seansrummet.
– Det här är ett rum som nästan glömts bort. Tidigare ska rummet ha använts för seanser då man kontaktade döda släktingar.
Turen fortsätter därefter ut i trädgården och vidare till Naturaliekabinettet där en massa uppstoppade djur och två kranier förvaras.
– I den här burken finns ett kranium som vi inte vet riktigt vad det är. Det ska ha hittats här i skogarna på 1600-talet.
I den andra burken finns kraniet efter Sjudar-Jon som var den sista personen att avrättas i Lövstabrukstrakten. Sjudar-Jon avrättades år 1797 vid avrättningsplatsen i Vidväg, strax utanför Skärplinge.
Vilket brott Sjudan-Jon gjort sig skyldig får inte barnen veta.
– Vi berättar inte det, då det är lite för hemskt för barnen att höra, förklarar Malin Björkvik.