Blundar jag känns det som att vi är i tropikerna. Det är 30 grader varmt, hög luftfuktighet syrsors som spelar runt omkring. Men vi står i det lilla rum på Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala där forskare föder upp svenska hussyrsor.
Runt om i världen är diverse insekter sedan urminnes tider en del av kosten, inte minst just syrsor. Och det finns många skäl för att det borde se ut så även i Europa och Sverige, menar SLU-forskarna . Men i dag är det inte lagligt att sälja. Tröga processer pågår inom EU.
– Exempelvis är det högt järninnehåll i syrsor, samtidigt är järnbrist vanligt förekommande världen över, bland annat hos en stor andel unga svenska kvinnor. Vi måste också hitta livsmedel som inte kräver så mycket yta i produktionen. Ett till argument är att vi levnadssättet i väst har status och blir en förebild. Risken är att man slutar äta insekter i andra delar av världen för att vi inte äter här, säger Anna Jansson, professor i husdjurens fysiologi.
Tillsammans med Åsa Berggren, professor i ekologi, driver hon ett femårigt forskningsprojekt finansierat av Formas, där uppfödningen på SLU ingår. Men det bedrivs också forskning på andra förhållanden än svenska. Nyligen gjordes en avhandling vid SLU om villkoren för syrsuppfödning i Kambodja.
En fiffig sak med just syrsan är att den kan födas upp på växtmaterial som är värdelösa för människan. I forskningen om Kambodja testades olika ogräs och biprodukter från kassavaodling som foder, med gott resultat.
Men är det gott då? Ja, i alla fall om man ska tro stjärnkocken Paul Svensson som gjort menyer med insekter som syrsor.
– När han talar om smaken så låter det som en gourmetmiddag, säger Åsa Berggren.
Förtydligande: I klippet förekommer fel namnskylt. Den som talar i klippet och senare också syns i inslaget är Åsa Berggren, professor vid institutionen för ekologi.