Livsmedelsverket i Uppsala har genomfört två stora rikstäckande undersökningar om matvanorna i Sverige, Riksmaten barn 2003 och Riksmaten vuxna 2010-11. Nu är det ungdomarnas tur.
– Nästa vecka ska vi till Boden och Övertorneå, säger Anna Karin Lindrooos, dietist som jobbar med planering och utvärdering av Riksmaten ungdom.
Hon och hennes tio kollegor har ett fullspäckat turnéschema - det syns tydligt på den stora vita planeringstavlan som sitter uppsatt i ett rum på Livsmedelsverket. Det är många skolor som ska besökas och hittills har 2 500 elever deltagit.
Startskottet för Riksmaten Ungdom gick i höstas och hela projektet pågår fram till slutet av 2017. Skolor från hela landet har slumpvis valts ut av SCB och planen är att besöka runt 220 klasser i årskurs 5, 8 i grundskolan och årskurs två på gymnasiet. Målet är att runt 3 000 ungdomar ska delta i undersökningen. Tre skolor i Uppsala har redan fått påhälsning. Det är Bergaskolan, Waldorfskolan och Livets ords kristna gymnasium. I övrigt är det bara en skola i Tierp som deltar från Uppsala län.
– Det svåra är inte att få skolor att vilja vara med, för det vill de jättegärna. Men man har mycket annat på gång och det är svårt att få tag på ansvariga, säger Anna Karin Lindroos.
Det är första gången som en så omfattande information om vad svenska ungdomar äter samlas in.
Resultaten ska Livsmedelsverket använda för få veta mer om matens betydelse för hälsan, för att utveckla kostråd och för att se om vissa grupper av ungdomar behöver riktade insatser när det gäller matvanor.
I Sverige har andelen barn som äter mycket sockerrika livsmedel ökat sedan 2011.
– Barn som äter mycket socker kommer oftast från socioekonomiskt svaga områden och vi vet också att övervikt och fetma ökar i dessa grupper. Det allvarliga är att hälsoklyftorna ökar i unga år. Vissa äter bra, andra betydligt sämre, säger Anna Karin Lindroos.
Även mängden miljögifter och näringsämnen i blodet ska undersökas. Det görs med hjälp av urin- och blodprov på fyra av tio elever. Hittills har 6 000 sådana prover samlats in.
Livsmedelsverket har en stor frys där alla prover sparas för analys. När Anna-Karin Lindroos öppnar frysdörren bildas ett stort moln av vattenånga. Det är minus 80 grader kallt och hon måste vara snabb med att ta fram några urin- och blodprovsrör.
– Svaren kommer att ge oss kunskap för att vi ska kunna sätta gränsvärden för bekämpningsmedel och tillsatser. Med hjälp av svaren får vi också veta om det finns grupper av ungdomar som riskerar att få i sig för mycket mijlögifter och för lite av de viktiga näringsämnena vitamin D, järn och B-vitaminet folat, säger Anna Karin Lindroos.
När vuxnas matvanor undersöktes 2010 visade det sig att vuxna äter för lite frukt och grönt. Hela 15 procent av energiintaget - kalorierna - kom från godis, läsk och snacks.
Slutsatserna i Riksmaten barn var ännu mer alarmerande. Nästan en fjärdedel av den energi barnen fick i sig kom från godis, snacks och bakverk och läsk. Mellan 17 och 23 procent av barnen var överviktiga, 1 till 4 procent var feta.
Tidigare studier visar att dåliga matvanor i unga år påverkar risken för hjärt- och kärlsjukdomar och diabetes typ 2. Genom att introducera bra matvanor och röra på sig mycket i barndomen kan dessa sjukdomar undvikas, menar Livsmedelsverket.
Och världshälsoorganisationen WHO placerar nu dåliga matvanor som ett av de främsta hoten mot vår folkhälsa. Samtidigt visar forskning att hälsosam mat kan göra stor skillnad. Hälsosam mat är mycket frukt och grönsaker, mycket fisk, mycket fulkorn, lite salt, lite läsk, godis och snacks.