Begreppet härstammar från Bondepraktikan som ursprungligen skrevs i 1500-talets Tyskland. Den utformades som en kalender för att ge råd inför vissa datum under året.
– Det är en samling sägner som var sanna då, men inte särskilt mycket nu, säger Pontus Elvingson, statsinspektör på Livsmedelsverket.
Den klassiska rötmånaden infaller ofta i slutet på juli och några veckor in i augusti, men det är vädret som egentligen avgör när det är rötmånad. Vid fuktiga och varma perioder är det extra viktigt att man hanterar maten på rätt sätt för att inte bakterier ska frodas i kylskåpet.
– Idag är maten ofta väldigt fräsch när vi köper den från affären. Det är hanteringen efteråt som kan göra att till exempel mjölken blir lite surare eller att brödet möglar väldigt snabbt, säger Pontus Elvingson.
Under sommarmånaderna äter många ute och i större sammanhang. Pontus Elvingson rekommenderar att man kyler i mindre käl när man lagar större portioner till senare tillfällen. På detta sätt förhindrar man att bakterier överlever.
– Allting som är känsligt påverkas av omgivningstemperaturen. Sporer kan överleva en kokning under flera timmar, och sedan under nedkylningen fördelas och bli bakterier om det är gynnsamma förhållanden, säger han.
Det är viktigt att maten kyls snabbt. Slarvar man med hygienen kan också bakterier föras ner via händerna efter tillagningen, och på så sätt frodas i maten. Det klassiska är att man får kräkningar eller magsjuka.
– Ger vi sporer och bakterier gynnsamma temperaturer och tid så får vi problem. Äter vi rätt snabbt efter att det är tillagat så händer det nog inte så mycket, säger Pontus Elvingson.