När Uppsalaforskaren Steffi Burchardt var liten var hennes favoritbok Till jordens medelpunkt. Hon fascinerades av upptäckandet i berättelsen – hur karaktärerna klev in i en vulkan i jakten på ny kunskap. Men för henne var vägen till forskaryrket aldrig självklar. Att man faktiskt kunde ha forskning som jobb fanns inte på världskartan – ingen i Steffi Burchardts familj hade ens berättat att man kunde läsa vidare på universitet.
Men till universitetet kom hon, och vulkanforskare blev hon. Inspirerad av böcker som Godnattsagor för rebelltjejer har Steffi Burchardt och fyra andra forskare nu skrivit boken Forskardrömmar för att väcka barns intresse för forskning. I boken berättar man om 60 olika forskare som alla forskar på väldigt olika saker – allt från balett till cybersäkerhet och rymdfart.
– Det var viktigt för oss att visa mångfalden bland forskningsfält. Men det kanske allra viktigaste var att visa att det finns många olika vägar till att bli forskare. Det finns inte ett sätt att vara, en personlighet som man måste ha för att bli forskare, säger Steffi Burchardt.
Bokens 60 forskare har väldigt olika bakgrunder. Vissa hade lätt för skolan, andra ville hellre busa i skogen. Vissa hittade forskardrömmen tidigt, andra kom in på yrket som lite av en slump. Ett av Steffi Burchardts egna favorituppslag i boken handlar om Aishe Sarshad som forskar om stamceller. Men hennes väg dit var inte lätt. Aishe Sarshad kom till Sverige från Iran som sjuåring, hennes mamma var analfabet, och själv levde hon med dyslexi som var odiagnostiserad under många år.
– Jag tycker att det är fascinerande att hon trots allt det inte gav upp drömmen om att bli forskare, säger Steffi Burchardt.
Författarna bakom Forskardrömmar hoppas att de flesta barn ska kunna identifiera sig med någon av personerna som figurerar i boken och bli uppmuntrade till en yrkesbana inom forskningen. För nya forskare kommer att behövas.
– Barnen är framtiden. De ska lösa problem som vi inte har någon lösning för i framtiden. Det finns jättemånga problem. Det finns gamla problem och det kommer att finnas nya problem. Så de måste känna att de är delaktiga i att lösa problemen. Inte minst klimatrörelsen är ett tecken på att barnen vill vara delaktiga i att lösa problemet som finns. Forskning är ett sätt att rädda världen, avslutar Steffi Burchardt.