Fibernät på gång i Långhundra

Långhundra kan bli först på landsbygden utanför Knivsta med att få ett supersnabbt bredband. Här har man samlat ihop så många som behövs för att det ska bli lönsamt att gräva ner en första fiberkabel.

Bredbandssamordnaren Martin Gunnarsson och Långhundraborna Thomas Brännström, Tomas Glanborg och Jörgen Pettersson är glada över att de snart får en supersnabb fiberkabel i området.

Bredbandssamordnaren Martin Gunnarsson och Långhundraborna Thomas Brännström, Tomas Glanborg och Jörgen Pettersson är glada över att de snart får en supersnabb fiberkabel i området.

Foto: Maria Lindblom

Långhundra2014-05-14 10:51

För ett år sedan bestämde sig vägsamfällighetsföreningarna i Långhundra, Haga och Lindsberg för att satsa på ett gemensamt fibernät.

– Det visade sig att vi inte hade rätt till stöd från länsstyrelsen för att lägga ner ett fibernät eftersom det är kommersiellt lönsamt att skapa ett fibernät här. Därför fick vi välja mellan tre bredbandsoperatörer i stället, säger Tomas Glanborg, från arbetsgruppen för fibernät i Långhundra.

Just nu har de fått ihop 93 procent av de 120 hushåll som behövs för att projektet ska genomföras.

– Det vi har gjort är bara en marknadsanalys, abonnemang tecknar man med företaget som lägger ner fibernätet. Vi gör ett grundjobb åt dem genom att ta fram kartor, ordna möten och sköta websidan där intresseanmälningar tas emot, sedan gräver de ner den fiberoptiska kabeln. Förhoppningsvis kommer fibernätet att vara på plats inom ett år, säger Jörgen Pettersson, från arbetsgruppen.

Är det här ett bra sätt att få fibernät?

– Ja, eftersom folk vet vilka vi är och vi kan informera direkt så är det nog lättare att få ihop tillräckligt många som vill vara med för att det ska bli ett nät, än om ett företag som man inte känner till lägger ut lappar i brevlådorna, säger Thomas Brännström, från arbetsgruppen.

Bakgrunden till att många vill ha ett fibernät i området på norra sidan om väg 77, mellan Långhundra lanthandel och en bit bortom Jansberg, är att det nuvarande bredbandet har låg kapacitet och att fasta telefoner ofta slås ut när det åskar.

– Här bor många barnfamiljer där flera i familjen vill kunna surfa på internet samtidigt. Det handlar om att behålla en levande landsbygd och få till infrastruktur som är viktig för att samhället ska fungera. Allt ligger ju på nätet i dag. Skolarbeten, tv-program, filmer, spel med mera, säger Jörgen Petterson.

Folk som arbetar på distans och egna företagare är en annan grupp som längtar efter snabbare uppkoppling.

– I dag räcker vårt bredband till en persons förbrukning i familjen. Resten av månaden kan man använda mobilen att surfa på, men då räcker inte ett vanligt abonnemang utan man får köpa till tid. Och mobilleverantörerna har inget intresse i att bygga ut kapaciteten på masterna eftersom de redan har sina kunder, säger Thomas Brännström.

Gruppen tycker, sett i backspegeln, att det är ganska bra att de slipper bilda en förening som ska stå som ägare bakom fibernätet.

– Vi tror att det hade blivit mer jobb för oss med en förening. Nu är det företaget som äger nätet och som blir ansvarigt för det framöver, säger gruppens medlemmar vars arbetssätt visat sig vara så effektivt att det nu är flera byalag och föreningar i Lagga, Västersjö och Vassunda som startat egna liknande projekt.

– Folk får gärna ringa och fråga mig om hur man går tillväga. Hellre att man frågar en gång för mycket, än en gång för lite, säger Martin Gunnarsson, bredbandssamordnare i Knivsta kommun som ivrigt stöttar alla föreningar som vill arbeta för ett bättre bredband i kommunen.

Telefon, tv och internet

Det kostar cirka 14 000–25 000 kronor i engångsavgift att ansluta sig till ett fibernätverk som utöver bredband även har tv och telefon i sina abonnemang. Kostnaderna kan skilja sig åt mellan olika bolag och för att markförhållandena är olika, i olika områden.

Knivsta kommuns mål är att 90 procent av befolkningen ska ha tillgång till en internetuppkoppling på 1000 megabit per sekund år 2020. Målet är tio gånger högre än målet på riksplanet och i regionförbundet.

– Vi tycker att det är lika bra att operatörerna på en gång förbereder för den högre kapaciteten när de gräver ner de nya kablarna, säger Martin Gunnarsson.

De områden som inte anses kommersiellt lönsamma kan få fibernät genom att en lokal förening söker stöd från länsstyrelsen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om