Lågt intresse för kyrkans demokrati

Om sex månader, 17 september, är det åter dags för kyrkoval då mer än 15 000 platser i kyrko- och stiftsfullmäktigen och i kyrkomötet ska tillsättas. 2013 var valdeltagandet 12,8 procent.

Foto: Michaela Hasanovic

Kyrkoval2017-03-21 07:00

Medlemmar i Svenska kyrkan som fyller 16 år senast på valdagen är röstberättigade. I kyrkovalet 2013 gällde det 5,5 miljoner personer. Om valdeltagandet var lågt 2013, var det ändå en ökning jämfört med 2009 då valdeltagandet var 11,9 procent.

Fram till påsk finns det möjligt att registrera nomineringsgrupper, motsvarigheten till partier, till de olika valen. 2013 var 797 olika nomineringsgrupper registrerade, merparten av dem på lokal nivå. För valen till kyrkomötets 251 platser var då 21 nomineringsgrupper registrerade, och 2 513 personer kandiderade till platserna. 12 nomineringsgrupper finns representerade i det nuvarande kyrkomötet.

Den nomineringsgrupp som ökade mest mellan kyrkovalen 2009 och 2013 var Sverigedemokraterna som ökade från sju till 15 mandat i kyrkomötet.

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ, 249 av ledamöterna väljs i direkta val, och de två återstående väljs av de 31 kyrkoråden i nom Svenska kyrkan i utlandet. Kyrkomötet samlas varje år på hösten i två sessioner. 2017 års kyrkomöte samlas i Uppsala först 3-6 oktober då skrivelser och motioner bereds i olika utskott, och återsamlas sedan 20-23 november för debatt och beslut.

Kyrkomötet beslutar i frågor som handlar om kyrkoordningen, kyrkohandboken, psalmboken och andra frågor som berör hela Svenska kyrkan.

Kyrkostyrelsen beslutar i löpande ärenden mellan kyrkomöten. De 14 ledamöterna utses av kyrkomötet, ordförande är ärkebiskopen och det finns två vice ordföranden. Om kyrkostyrelsen tar beslut i teologiska eller ekumeniska frågor sker samråd först med biskopsmötet där biskopar från Sveriges 13 stift samlas under ledning av ärkebiskop Antje Jackelén.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!