Länsstyrelsen hade inför överklagandet sagt nej till församlingens ansökan om att få klä in ett större, svartmålat träklot i svart plåt på klockstapeln som byggdes år 1748. Beslutet motiverades med att det gamla klotet endast varit försett med en liten plåthätta, vilket kan vara ett särdrag. Länsstyrelsen anförde att det tidigare träklotet suttit på plats i cirka 90 år – "en acceptabel livslängd".
Mot det har församlingen vänt sig, och pekat på att klotet inte alls har åldrats med värdighet. Bland annat har grova smidda spikar använts för att hålla fast de stora delar som hotat att falla ner när klotets limning åldrats. Den lilla plåthättan var enligt församlingen ett bristfälligt skydd för klotet.
En annan del av tvisten har gällt de utanpåliggande reglar som gått runt klockstapeln som en list åtminstone sedan år 1921. Församlingen ansåg att listen inte hör till den ursprungliga utformningen och dessutom orsakar skada på bakomliggande panel. Även i det fallet svarade länsstyrelsen att det finns ett kulturhistoriskt värde och att listen utgör en viktig del av klockstapelns särpräglade uttryck.
Förvaltningsrätten har nyligen gett församlingen rätt. Det anses inte visat att det aktuella listverket är av särskild betydelse för klockstapelns kulturhistoriska värde. Ett borttagande skulle dessutom medföra att den underliggande panelen kan bevaras bättre och därmed inte behöver renoveras lika ofta.
Även de åtgärder som församlingen vill göra med ytskiktet på klotet och sockeldelarna är enligt rätten inte så pass ingripande eller synliga att de skulle innebära en förändring av klockstapelns uttryck och karaktär. Samtidigt ger de en ökad livslängd åt delarna, skriver förvaltningsrätten i domen.
Länsstyrelsen tänker inte överklaga förvaltningsrättens beslut, säger länsantikvarie Roger Edenmo.
– Vi förstår hur rätten resonerar. Det är en konstruktionsmässig avvägning mellan funktion och kulturhistoriskt värde. Från marken ser man inte så stor skillnad på klotet som ändå är svart, och med den här konstruktionen kommer det hålla ännu längre. Men listen gav ett speciellt utseende som vi tyckte var värdefullt att behålla.
Är det vanligt med den här typen av tvister?
– Nej, inte av den här kvaliteten. Ofta går saker att lösa så att både kyrkan och staten är nöjda, men ibland tycker vi olika och länsstyrelsens beslut kan alltid överklagas.