Bruket med ny glöd och glädje

Ny glöd har tänts på Upplands bruk, inte minst i Österbybruk där Östhammars kommun går in i ett flerårigt samarbete för att lyfta bruket. Men ekonomin är ett svårt bekymmer.

Lasse Karlsson, Östhammars kommun, får en rundvandring på herrgårdsområdet.  "Vi behöver investera 20-30 miljoner kronor", säger byggnadsvårdsexperten Bengt Lindholm. På bilden också Elin Dahm, kulturchef och Monica Kinsella, verksamhetschef på herrgården.

Lasse Karlsson, Östhammars kommun, får en rundvandring på herrgårdsområdet. "Vi behöver investera 20-30 miljoner kronor", säger byggnadsvårdsexperten Bengt Lindholm. På bilden också Elin Dahm, kulturchef och Monica Kinsella, verksamhetschef på herrgården.

Foto: Niklas Skeri

Kulturarv2019-07-21 07:00

Elin Dahm låter upprymd. Hon är ny kulturchef i Östhammars kommun och säger att hon för tillfället är uppfylld av bruken och deras möjligheter.

– Så mycket händer nu. Östhammars kommun ska gå in i ett treårigt samarbete med herrgårdsstiftelsen i Österbybruk. Det ska bli superroligt.

Nyligen har hon varit på möte med länsrådet Johan von Knorring, ordförande i Österbybruks herrgårdsstiftelse, kulturchefen på Region Uppsala Kajsa Ravin, Östhammars tre kommunalråd, samt en representant från Riksantikvarieämbetet. Mötena har gett mersmak, säger Elin Dahm.

För precis ett år sedan publicerade UNT en artikelserie om de Uppländska brukens tillstånd och framtid. Brukens potential utvinns inte alls, vare sig som besöksmål eller källa till kunskap om vårt kulturarv, var den allmänna meningen då.

Serien fick stort genomslag, men frågan är om det hopp tändes då har släckts eller om glöden hos eldsjälar och entreprenörer finns kvar. Kanske är den till och med starkare?

LÄS MER: "Vallonbruken ett världsarv"

Vi återvänder till Österbybruk tillsammans med Elin Dahm och Lasse Karlsson, chef för gatu- och fastighetskontoret i Östhammars kommun. De guidas runt hela det stora herrgårdsområdet av verksamhetschefen Monica Kinsella och byggnadsvårdsexperten Bengt Lindholm som tydligt påtalar dess väldiga potential och lika stora utmaningar.

– Vi skulle behöva 20 till 30 miljoner kronor för att göra det allra nödvändigaste. Bara herrgårdstrappan kostar en miljon kronor att rusta. Samtidigt har vi driftskostnader på över en miljon om året, berättar Bengt Lindholm.

Lasse Karlsson tittar intresserat på allt Bengt Lindholm visar: mögelpåväxten i taket på vinden, de enastående handmålade kakelugnarna från Marieberg, den nyligen framskrapade kvadratdecimetern originalmålning på väggen i herrgårdssalen, och avloppet på toaletten i Bruno Liljefors ateljé, varifrån det pyser upp en frän doft.

Någon budget för Östhammars kommuns nya åtagande på Österbybruks herrgårdsområde finns inte.

– Men kommunen har befintliga resurser att erbjuda. Det kan handla om stöd för marknadsföring, ekonomihantering, fastighetsförvaltning och teknisk service, säger Elin Dahm.

Till kaffet utanför herrgårdsköket beskriver Monica Kinsella ett högintensivt arbetsår sedan förra sommarsäsongen. Hennes glöd för bruken verkar vara på väg att slå ut i öppna lågor. Man riktigt hör hur hon brinner för järnbruken i allmänhet och för Österbybruk i synnerhet. Faktiskt har hon nästan bränt ut sig, berättar hon. Så många frågor finns att ta tag i, men resurserna är så små. Ideella krafter, som Bengt Lindholm, ryckte in och avlastade henne.

I dag finns ett tryck i frågan om vallonbrukens potential och framtid som inte funnits på länge, tycker hon. Årets kultursuccéer i Österbybruk visar på intresset, som den nya operafestivalen.

– UNT:s artikelserie startade något, den hade avgörande betydelse för hur mycket det talas om brukens framtid i dag. Och den har satt press på beslutsfattare och politiker att göra något. Hit till Österbybruk kommer 35 000-40 000 besökare om året. Vi har på bara någon vecka haft ett par tusen besökare till konstutställningen i Ånghammaren. Det är svårt att bortse från, säger Monica Kinsella.

Även i den politiska smedjan verkar det för tillfället finnas viss hetta. Ulrika Borger Dåderman som under året slutat som verksamhetsledare för Lövstabruk berättar att politiker hemmahörande i Uppsala, kom ut till Lövsta efter artikelserien: ett tydligt tecken på ett nyväckt intresse för kulturarvets betydelse, menar hon.

– Jag har noterat att det pratats mer och funnits ett större engagemang, både hos allmänhet och politiker i Tierp och i andra kommuner. Men det återstår att se om det blir verkstad, eller om det stannar vid prat och diskussion. Än har vi inte sett några nya pengar till bruken i alla fall, säger hon.

Hon bor själv i Strömsbergs bruk, det vita bruket, som hon tycker lyckats flytta fram sin position. Kaféet och nostalgimuseet lockar, liksom brukens dag en dag i månaden.

– Mycket drivs av ideella krafter, och de orkar bara en liten bit. Man önskar ju att bruket kunde vara öppet mycket mer, säger hon.

Artikelserien i UNT sammanföll med Region Uppsalas beslut att ta fram en kulturarvsstrategi för länet, med särskilt fokus på brukens potential. Uppdraget gick till Håkan Liby, mångårig chef för Upplandsmuseet och expert på Upplands bruk. Strategin är klar men inte behandlad av politikerna i regionens kulturnämnd och ingen vill avslöja innehållet innan den politiska processen ä klar. Men strategin och uppmärksamheten i medierna har satt bruken tydligt på den regionpolitiska agendan. Det säger Johnny Svahn (S), mångårig kulturpolitiker i regionen.

– Bruken och kulturarvsfrågorna är mer aktuella än någonsin för oss. Och det handlar inte bara om att vårda ett kulturarv, utan om att få besöksnäringen i länet att växa, säger han.

Att vi i dag har en region i stället för det gamla landstinget tror Johnny Svahn kan få en positiv inverkan på utvinningen av brukens potential.

– Utvecklingsfrågorna är nu en del av regionens ansvarområde, där vi tillsammans med kommunerna ska se vad som behöver göras. Förr fanns ingen samsyn. Nu är det mycket mer en gemensam angelägenhet, säger han.

Den stora bristen är avsaknaden av ett gemensamt fönster ut mot världen där vallonbruken syns och marknadsförs. Om den nya strategin leda dit är oklart.

– Dit är lång väg, och jag vågar inte säga att vi kommer närmare ett sådant fönster. Men i dag finns i alla fall en utveckling och en rörelse.

Men, det finns alltid ett men. Det vet Johnny Svahn. Ofta är det bristen på pengar.

– Nackdelen nu är att både regionen och kommunerna har ett svårt budgetarbete att jobba med, säger han.

På rundvandringen i Österbybruk visar Monica Kinsella hur fasaden på Värdshuset Gammel Tammen krackelerar.

– Det är sådant som får folk att tro att det inte finns något här som är värt att stanna för. Vi måste fixa det. Men vi får se om vi klarar det i år, säger hon.

Hon tror att Håkan Libys utredning gör det svårare för politikerna att bara ignorera bruken, ingen kommer längre kunna ducka för deras värde och potential. Men hon är realist: strategin är en politisk process som nog inte blir det som avgör framtiden. Hellre fokuserar hon på den nytända glöden hos kommun, föreningar och näringsidkare i Österbybruk.

– I dag är det roligt att gå omkring här på herrgårdsområdet igen.

LÄS MER: Här har du dina bruk

Det här är vallonbruken

Under hundratals år var Dannemora gruvor en av Sveriges största ekonomiska tillgångar. Med malmen därifrån utvecklades bruken i Uppland under 1600-talet till landets mest lönsamma industrier. Termen Vallonbruk som blivit samlingsnamnet för bruken kommer sig av de många valloner som värvades till Uppland från dagens Belgien för sin yrkesskicklighet som smeder. I boken Vallonbruk i Uppland listas 32 platser som bruksmiljöer.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!