Fyrishovsbadet i Uppsala är i behov av upprustning och utbyggnad, planer finns på spännande satsningar framåt men av någon anledning har arbetet inte kommit i gång.
Skattebetalare och besökande vid Fyrishov har rimligen rätt att få veta vad som sker. Uppsala växer så det knakar men tillhör inte precis Sverigetoppen när det gäller tillgång till bassänger.
Så hur blir det egentligen med uppfräschningen av badet?
Vi vet att det finns en rapport om Fyrishov på totalt 146 sidor. Men när UNT begär ut den blir det stopp. Endast sju sidor lämnas till oss.
Varför? Vad i rapporten är så känsligt så att det kommunala badet vägrar att lämna ut dokumentet och därmed åsidosätter offentlighetsprincipen?
Under mer än en månads tid har en UNT-reporter efterfrågat konsultrapporten. Men något formellt beslut om avslag har inte presenterats.
Däremot vet vi att ledningen vid Fyrishov engagerat kommunjuristen för att formulera ett avslag, men att juristen hittills inte ”haft tid”.
Det är illa att behöva påminna om vad grundlagen säger. Enligt Tryckfrihetsordningen ska allmänna handlingar lämnas ut genast på stället. Begäran om kopior ska hanteras skyndsamt.
Om det finns särskilda omständigheter så kan en sekretessprövning göras och då får myndigheten dröja någon dag.
Här handlar det inte om någon dag, det handlar om många veckor. Något formellt avslagsbeslut har heller inte presenterats inom rimlig tid.
Och det mest skrämmande i detta fall är inställningen att hemlighetsmakeriet görs till grundläge – det är för att dölja rapporten som man söker stöd i lagen. Alltså tvärtemot offentlighetsprincipen som säger att öppenhet är det normala.
Hanteringen är beklämmande och ärendet är nu anmält till Justitieombudsmannen (JO). Det är väldigt tråkigt och illavarslande att det ska behövas.