Som med allt annat har klimatstrejken förra fredagen lett till en viralkamp på sociala medier. Vem kan få flest gilla på ämnet? Oavsett läger. Oavsett om du klimatvabbar, klimatstrejkar, klimatförnekar eller om du - klimathånar dina barn.
Det sista syftar till ett inlägg som dök upp i mitt flöde. En, jag vet inte, klämkäck? text som ironiserar över ungas engagemang för miljön. Ett hånfullt inlägg skrivet till ”alla kids” som radar upp allt det som klimatstrejkande barn och ungdomar, i och med sitt engagemang, nu borde vilja avstå ifrån. Som att tjata om att få en ny mobil, äta skräpmat, köpa nya kläder. Som att duscha länge. ”Här kommer några tips om hur du kan få mamsen och pappsen att bli på bra humör igen” om de blev sura över ogiltig frånvaro. Sist jag kollade har inlägget över 18 000 delningar och fler än 33 000 gillamarkeringar. I kommentarsfältet ryms skrattande gubbar, ryggdunk, taggade vänner – men också mothugg.
Jag lägger mig inte i debatten huruvida klimatstrejken ska klassas som ogiltig frånvaro eller ej. Men att klanka ner på att unga plötsligt bryr sig om miljön - vad är syftet med det?
Jag förstår att en som förälder kan sucka över viss dubbelmoral (den är vi väl alla skyldiga till) när barn och unga ena dagen strider för att rädda klimatet för att nästa be om nya kläder och "ta en halvtimmeslång varm dusch". Men ta då diskussionen istället för att ironisera. Förklara och fråga – hur tänker du? Var vuxen och hjälp till att resonera. Skriv inte en lång status på sociala medier där du hånar deras engagemang. Det är ju inte barnen som från början skapat sina dåliga vanor.
Jag har också varit tonåring och haft brinnande engagemang som ibland kanske inte varat i mer än några dagar. Men under tiden då det varade - var det livsviktigt. Tanken på att mina föräldrar då öppet skulle gått ut och hånat mitt engagemang på sociala medier i syfte att kamma hem en massa gilla känns overklig.
Alla ”kids” som strejkade och skrek sig hesa för framtiden i fredags kommer kanske inte fortsätta brinna för frågan (låt oss dock hoppas på det), men så länge de gör det: stötta istället för att håna. Är det själva strejkandet ni kritiserar? Ta den diskussionen hemma och förklara att en kan visa engagemang på andra sätt, men håna dem inte. Vi vuxna har på många sätt redan misslyckats i kampen för en bättre framtid - det minsta vi kan göra är att stötta nästa generation som tror på skillnad. För om vi bortsett från den skada vi redan gjort dessutom slår ner på deras framtidshopp, vilka är vi då? Annat än tragiska fossiler i jakt på billiga likes.