Enligt Alfred Nobels testamente ska Nobelprisen gå till personer som "under det gånga året hafva gjort menskligheten den största nytta". De prisgivande institutionerna vid Karolinska Institutet och Kungliga Vetenskapsakademin har aldrig klarat aktualitetskravet, men med några få undantag lyckats sålla fram pristagare som gjort stor nytta för människor världen över. 2018 års pristagare är inget undantag.
James Allisons och Tasuku Honjos grundforskning kring proteiner som bromsar så kallade T-celler i immunsystemet och utveckling av läkemedel för att lätta på bromsen och släppa dem fria har bidragit till att förlänga livet för cancerpatienter världen över och väcker hopp om bot av tidigare obotlig spridd cancer.
Flera läkemedel för sådan så kallad check point-terapi har under de senaste åren godkänts inom EU för behandling av bland annat spridd, metastaserande malignt melanom, lungcancer och njurcancer.
Ändå står vi förmodligen bara i början av vad som redan kallas för en revolution inom cancerbehandlingen. Världen över pågår hundratals kliniska prövningar av check point-behandlingar – ofta i kombination med andra läkemedel – på patienter med en rad olika cancerformer.
I en tidigare krönika skrev jag om omöjligheten att säkert förutsäga vilka som kommer att prisas under ett visst år, men att sannolikheten att bli det är högre för personer som mottagit andra prestigefulla priser eller finns med på analysföretaget Clarivates lista över högt citerade forskare "av Nobelklass". Noteras kan att Allison och Honjo finns med på den listan sedan 2016 och att Allison fick Laskerpriset för klinisk medicinsk forskning året innan.