En fiskrestaurang är en fiskrestaurang är en fiskrestaurang. Jo, så är det verkligen när det gäller Hambergs. Sedan 1982 har de troget serverat fisk och skaldjur till Uppsalas finsmakare – alltid i stans toppskikt och alltid pålitliga när det övriga kroglivet svänger än hit och än dit.
Denna stabilitet är Hambergs styrka. Deras grundmurade tro på råvarorna gör att de inte vacklar för osäkra trender, utan att de fortsätter göra sin grej fullt ut. Gästerna sitter trångt och fisklukten från fiskdisken är en ständig följeslagare. (Man luktar definitivt fisk efter ett besök här, vilket inte är särskilt önskvärt.) Det har inte hänt något med lokalen på länge, och även om bistrokänslan är tilltalande opretentiös kunde det helt klart vara läge för en uppsnofsad matsal.
Menyn är alltid lagom bekant för den som besöker Hambergs med hyfsat jämna mellanrum. Vissa rätter byts ut, men lika mycket hänger kvar. Som till exempel carpaccio på lax med lime, chili och ingefära. Rätten är en bra start, med lax som smälter i munnen. Mer krut hade i och för sig inte skadat. Den ljumma förrättssalladen med hummer och pilgrimsmussla hade gärna fått vara lite mer påhittig – och mer syra hade hjälpt de söta skaldjuren på traven.
Huvudrätten stekt gös är komplett med många härliga smaker, nästan så att man inte märker att fisken är aningen överstekt. Den tryffelsmaksatta bönpurén till är härlig och upplägget vackert. Torskryggen är däremot ganska beige i sitt utseende… Också den är något överstekt, men med en fin jordärtskockspuré och god smörstekt kål till.Och så var det skaldjursplatån. Den finns i två olika utföranden, den ena lite lyxigare än den andra. Patrullen väljer så lyxigt som möjligt och resultatet är i toppklass. Försvinnande goda räkor, saftig kungskrabba och hummer tronar i en stor hög på det upphöjda fatet. Bredvid serveras varma musslor och ljuvliga pilgrimsmusslor med rotsellerikräm. Festligt och elegant, perfekt till exempel för den som firar något. Det enda man saknar är ostron – de säljs i stället separat.
Som söt avslutning väljer vi en kanelbulle med glass, som är en dekonstruerad skapelse med kanelsmul, kolasås och len glass. Mycket gott. Chokladkräm med mandelglass och gulbetsjuice sticker ut mer än övriga rätter, vilket är roligt. Juicen smakar bisarrt på egen hand men gifter sig fint med den bittra chokladen.
Liksom tidigare går krogpatrullen nöjd och glad från sina besök på Hambergs fisk. Servicen är god, man blir vänligt och lågmält omhändertagen. Men man får vara beredd på att sitta väldigt nära bordsgrannarna. Skulle de beställa in ett skaldjursfat är det nästan så att man själv får det i knäet. Det kan ju upplevas charmigt eller störande – beroende på vilka preferenser man har. Enkel och vällagad mat, med ett par mer äventyrliga rätter som sticker ut, får man hursomhelst. Och det är verkligen Hambergs största poäng.