Stumpen 26 har blivit Iberico och kaféstuket har fått ge vika för klassiska tapas. Delar av den gamla inredningen är dock kvar och den ger inte helt igenom iberiska vibbar. En gigantisk vit, böljande bar som andas 90-tal blandat med rustik rutig bordsdukning ger ett något disharmoniskt intryck. Men tar man sig igenom den avlånga lokalen och ut på innergården finns där ett trädäck där patrullen mer än gärna myser med en läskande vindrink. Sangrian görs på cava eller rödvin och smakar utmärkt.
Tapasmenyn är till stora delar klassiskt spansk men det några utstickare som guacamole, auberginekaviar och friterad brie med marmelad (!). Patatas bravas (49 kr), friterad potatis i knubbiga bitar som serveras med en klick pikant aioli är helt okej men patrullen saknar den traditionella chiliheta tomatsåsen. Röd sås har däremot croquetas (69 kr) med tre olika fyllningar (kyckling, champinjon och serranoskinka). Smakar trevlig och hemlagat precis som albondigas (59 kr), tre jätteköttbullar i tomatsås med chilisting.
Prissättningen gränsar ibland till turistfälla på Teneriffa. Pimientos de padrón, små tunnskaliga paprikor stekta i generöst med olivolja, är till exempel ynka sex stycken för 49 kronor. Här hade det varit på sin plats med en generös hög. Och champioñes al ajillo smakar utmärkt men är en liten skål med vitlöksfräst svamp för 59 kronor.
Några av de svagare kandidaterna på menyn är tortillan (39 kr) med potatis och lök. Den är blek och lös i konsistensen och den pregnanta olivoljesmaken saknas. Pimientos rellenos (69 kr) är en ostfylld paprika i smaklösaste laget. Det går att förnimma en svag aning av getost – men inte mer.
Även servicen hör tyvärr till svagheterna. Vid samtliga patrullens besök har servicen varit uppmärksam till en början för att sedan bli icke existerande när det börjar bli dags för avdukning och dessert.
Orkar man vänta på desserten är den ändå en trevlig avslutning. Crema catalanan (59 kr) smakar gott av citrus och har ett tunt och knäckigt sockertäcke. Även crème bruléen med Baileys är fin, men vaniljglassen som serveras till de båda känns överflödig. Tarta de chocolate (59 kr) serveras ljummen med glass och hallonsås och smakar som en rejält rinnig kladdkaka. Maffigt!
Trots svagheter vinner Iberico vinner på den hemlagade känslan och det fina läget men en vaknare service är önskvärt. För risken finns ju att charmen med småplock och sangria försvinner när höstkylan kommer.