Bengt Ågerup, grundare av Uppsalaföretaget Q-Med, jagas av en konkursförvaltare för en skatteskuld på 1,6 miljarder kronor. Sedan december i fjol riktar konkursförvaltaren Patrik Kalman betalningskrav även mot Ågerups fyra barn.
Bakgrunden är att Kronofogden inte lyckats hitta några tillgångar hos Bengt Ågerup för att driva in den gigantiska skatteskulden. Eftersom han, åtminstone på papperet, saknade tillgångar försattes han i fjol i personlig konkurs.
Om en skuldsatt person är på väg att i gå i konkurs får hen i vissa fall inte skänka bort ägodelar. Tanken är att de som har betalningskrav mot den skuldsatta personen ska vara de som först får betalt. Om konkurspersonen gett egendom till andra kan den ibland återkrävas.
Som UNT tidigare rapporterat har Bengt Ågerup skänkt bland annat fastigheter till sina fyra barn. Konkursförvaltaren hävdar att Ågerup gav bort fastigheterna när han var på ruinens brant. Därför begär konkursförvaltaren att barnen ska tvingas återbetala cirka 95 miljoner kronor vilket motsvarar värdet på fastigheter och annat de fått av sin far. Tanken är att dessa pengarna sedan ska överföras till Skatteverket för att betala av på skatteskulden.
I målet figurerar bland annat en villa i Luthagen värd cirka 7 miljoner och mark vid hästgården Stall Zet nära Örsundsbro värd cirka 25 miljoner. Båda dessa fastigheter har Ågerup skänkt till sina barn som efter en tid sålt dem vidare. Det är inte själva fastigheterna utan deras värde som konkursförvaltaren kräver in från barnen.
Konkursförvaltaren påstår att Bengt Ågerup gav bort fastigheterna "i syfte att dölja tillgångar och undandra sig skatt". I en inlaga till tingsrätten avvisar Ågerups barn alla betalningskrav. Barnen skriver bland annat att deras pappa tjänade miljarder när han sålde Q-Med och inte alls var konkursmässig när han gav bort fastigheterna. Eftersom Bengt Ågerup inte var utblottad när han skänkte fastigheterna var gåvorna inte otillåtna, menar barnen.
Bengt Ågerup själv gick först med på att försättas i konkurs. Men när han insåg att konkursen kan omfatta stora tillgångar utomlands ångrade han sig och begär nu att Högsta domstolen upphäver konkursen, vilket skulle få avgörande betydelse för ärendet.
De fyra barnen är bara några i kretsen kring Bengt Ågerup som dragits in i hans skatteaffärer. 2018 berättade UNT att han anklagades för att ha hjälpt sex affärskollegor att ta ut totalt 10 miljoner i oredovisade inkomster. Flera var Uppsalabor som jobbat nära Bengt Ågerup och även haft ledande positioner i Q-Med.
En av dem var en Uppsalabo som mottagit 2 miljoner kronor 2011 som Ågerup betalat ut från sitt privata bankkonto. Enligt mannen som mottog pengarna var det en gåva. Men Skatteverket ansåg att han utfört arbeten åt Bengt Ågerup och att det handlade om förtäckt och obeskattad lön.
De sex affärskollegorna upptaxerades med mellan 240 000 och 5 miljoner kronor vardera. "Du har i praktiken fått 300 000 kronor i svart lön", skrev Skatteverket i ett av sina beslut.
2018 upptaxerades även två professor på Uppsala universitet med totalt 3,1 miljoner. Professorerna hävdade att de fått lån respektive gåvor från Bengt Ågerup. Men enligt Skatteverket hade de arbetat åt Ågerup och pengarna betecknades som oredovisade inkomster.
Bengt Ågerup har avfärdat både Skatteverkets och konkursförvaltarens krav som grundlösa.