Det föreslår tre forskare vid Uppsala universitet i ett inlägg i vetenskapstidskriften Science.
– Ett under senare år mycket uppmärksammat problem inom forskningen är att studier med till synes exakt samma upplägg ändå ofta ger olika resultat. En orsak till detta kan vara så enkel som att försöksledarnas kön skiljer sig mellan studierna, säger professor Helgi Schiöth vid Institutionen för neurovetenskaper.
Upprinnelsen till Uppsalaforskarnas förslag är erfarenheter från en egen studie kring "kärlekshormonet" oxycytin där de upptäckte att resultaten varierade utifrån om försöksledaren var manlig eller kvinnlig.
Iakttagelsen följdes av en systematisk sökning efter liknande exempel i den vetenskapliga litteraturen. De visade sig vara många.
– Ett flertal studier under de senaste 50 åren har påvisat att försöksledarens kön kan påverka till exempel den fysiska prestationsförmågan, graden av mental skärpa, halterna i blodet av ett flertal hormoner och smärtkänsligheten hos försökspersonerna, säger Helgi Schiöth.
Numera anses det självklart att i forskningsstudier redovisa deltagarnas kön och i vilken mån resultaten för kvinnliga och manliga deltagare skiljer sig år.
Däremot redovisas sällan eller aldrig försöksledarnas kön, vare sig när en forskningsstudie planeras eller när resultaten av den så småningom publiceras i en vetenskaplig tidskrift.
– Nu håller vi på med att bearbeta förslag på riktlinjer för hur både vår egen forskargrupp och andra forskare kan dokumentera och ta hänsyn till försöksledarens kön vid publicering av resultat. Man kan dock inte förlita sig på att vi forskare helt på egen hand ska genomföra denna förändring. Det bästa vore nog om både vetenskapliga tidskrifter och anslagsgivare införde ett sådant krav, säger Helgi Schiöth.
För att resultaten av en forskningsstudie ska kunna godtas som sanna måste de kunna återupprepas i en ny studie med samma försöksupplägg.
– Då är det viktigt att även den nya studien använder försöksledare av samma kön som i den första för att vara direkt jämförbar. Kunskap om försöksledarnas kön behövs också när man ska försöka förstå varför resultaten av biomedicinska och psykologiska studier ofta inte kunnat återupprepas, säger Helgi Schiöth.
Samtidigt betonar han att försöksledarnas kön bara är en av flera faktorer som det kan vara viktigt att ha koll på vid experiment på såväl människor som (andra) djur.
– Andra faktorer som kan var av betydelse är till exempel försöksledarens ålder, utstrålning, inställning, lokalerna som experimenten utförs i och vid vilken tid på dygnet som de utförs, säger Helgi Schiöth.