Så här ser Claes Littorins bilruta ut efter att han fått stenskott längs väg 661. Han har valt att inte reparera rutan då han riskerar att få stenskott igen, när han kör längs Hallstaviksvägen.
Enligt Claes Littorin, 55, från Knutby har de inte haft problem med Hallstaviksvägen, väg 661, på flera år.
– Vägen har aldrig varit så bra som den var innan de la om den. Nu ett halvår senare har uppskattningsvis hundratals fått stenskott då det sprutar sten från vägen. Det är bedrövligt gjort, säger han.
Han menar att det även hörs bullerljud från vägen på kilometers avstånd.
– Den är katastrofal nu, det går inte att åka på den. Det blir dessutom en samhällskostnad utan dess like för alla reparationer av stenskott och andra skador. Risken är att folk väljer att ta en omväg och det är inge vidare för miljön.
När det under förra året skyltades för att vägen skulle få ny beläggning var det många som blev förvånade.
– Vi är inte bortskämda med bra vägar här ute på vischan och därför ifrågasatte vi inte omläggningen även om man höjde på ögonbrynen lite. Men nu i efterhand förstår jag inte varför de gjorde om en bra väg till en bedrövlig, säger Claes Littorin.
Enligt Trafikverket var vägen i behov att läggas om.
– När vi gjorde en omläggning för tre år sedan var det för att vägen skulle klara av belastningen av den stora delen tung trafik som går där. Men den beläggningen klarade inte av personbilars dubbdäck och därför hade vi inplanerat ytterligare en omläggning redan då, säger Gunnar Dryselius, projektledare för beläggning vid Trafikverket.
Omläggningen som gjordes under förra året är enligt honom den vanligaste beläggningsåtgärden i Sverige.
– Det sker dock en större andel stensläpp på den här vägen än på andra vägar med samma slags beläggning, vilket är väldigt olyckligt, säger han.
Enligt Trafikverket är beläggningen en av de vanligaste åtgärderna för den här typen av väg i Sverige. Projektledaren för beläggning menar dock att det är olyckligt att vägen haft så mycket stensläpp.
Han berättar att de varit och tittat på vägen regelbundet under hösten och att den då såg bättre ut än vad den gör nu. Vinterns variation med tö och is har gjort att problemen blivit större.
– Vi har försökt täta upp vägen och sopa bort sten med jämna mellanrum. Till våren får vi titta på om något behöver göras åt vägen, det är för tidigt att säga nu.
Kan det vara så att utförandet av omläggningen gått till på fel sätt?
– Vi har inte haft de här bekymren på andra vägar med samma beläggning men jag vågar inte säga vad det beror på. Till nästa beläggningssäsong får vi titta på det. Nu kan vi inte göra så mycket mer än att sopa bort sten som släpper, säger Gunnar Dryselius.