Vildsvinen har starka trynen och bökar upp marken i jakt på något att äta.
Lantstället ligger i Kolarmora, ungefär en och en halv mil väster om Hallstavik. Ing-Britt And och maken köpte det för 40 år sedan och här har de tillbringat stora delar av året i coronakarantän. När hösten började kännas för mörk flyttade de tillbaka till hemmet i Sollentuna. En vecka före jul larmade grannarna om vildsvinens framfart.
På bilder syns att gräsmattan är rejält uppbökad. Djuren har tagit sig in trots det förstärkta staket som satts upp just för att stänga dem ute.
– Vi har en grind och ganska tjocka tvärbrädor. Jag får sparka upp dem när jag ska gå in, så hur vildsvinen har lyckats vet jag inte, säger Ing-Britt And.
Kanske hade de lättare att forcera staketet eftersom marken är blöt och det inte står lika stadigt, funderar hon.
– Vi har scillalökar på hela gräsmattan och det är lökarna de vill åt antar jag.
Några officiella inventeringar av vildsvin görs inte och därför är det svårt att svara på hur många som finns ute i markerna. Arten finns i alla fall i hela länet, och som allra flest i de östra och södra delarna.
Ing-Britt And är tacksam över att få hjälp av sitt försäkringsbolag för att återställa tomten. Men hon tycker att utvecklingen med den ökade vildsvinsstammen är tråkig.
– Det är mycket sorgligt och jag är ju inte ensam. Vi är flera som har råkat illa ut, säger hon.
Fotnot: På unt.se kan du läsa mer om vildsvinens framfart - missa inte reportaget Följ med på vildsvinsjakt: "De är smarta överlevare".