Västersjöbor byggde eget reningsverk
Efter flera år med avlopps- och dricksvattenproblem har sexton fastighetsägare i Västersjö gått samman och byggt ett eget reningsverk.
Jarl Nordström har varit och tittat till det nya reningsverket
Foto: Nina Leijonhufvud
2003 skrev miljökontoret en rapport med rubriken "Problem med dricksvatten och avloppsvatten i Västersjö fritidsområde". Där konstaterades det att något måste göras inom fem år.
- Inget har hänt. Kommunen har varit för flata. Enligt va-lagen är det glasklart att det är deras skyldighet att se till att avloppsproblem blir lösta. Men vi har inte fått något stöd alls, säger Jarl Nordström som äger en tomt i Västersjö.
Till slut gick han och femton andra fastighetsägare samman i en ekonomisk förening och bekostade ett gemensamt reningsverk. Reningsverket, som har kapacitet för 18 hushåll, kostade drygt två miljoner kronor.
- Det har varit i gång ordentligt i en månad nu. Det enda som skiljer det från ett kommunalt reningsverk är storleken. Och det renade vattnet är klarare än Mälaren, säger Jarl Nordström.
Han är övertygad om att lösningen är den bästa för området. Alla i Västersjö klappar dock inte händerna. Avloppsfrågan har skapat splittring bland de 33 fastighetsägarna. Ett flertal av de boende vill i stället att Knivsta kommun drar en sjökabel till det närmaste renings- och vattenverket som ligger vid Skokloster i Håbo kommun.
-Ett enskilt gemensamt reningsverk löser inte vattenförsörjningen, utan bara avloppen. Och på sikt innebär en kommunal lösning större driftsäkerhet och trygghet, säger en av de boende.
Han är besviken på Knivsta kommun och kommer - tillsammans med en grupp boende - att lämna in en anmälan till länsstyrelsen där de kräver att kommunen löser problemen.
Knivstas kommunalråd Göran Nilsson tycker att kommunen gjort vad de kan för de boende i Västersjö.
- Vi har hjälpt dem nå en lösning. Jag tycker det är väldigt lyckat att de byggt ett reningsverk. Det är en billig och enkel lösning och de som inte vill slipper vara med och betala. Att dra en sjökabel till Håbo är otänkbart. Det skulle bli orimligt dyrt.
Länsstyrelsen har redan börjat utreda ärendet i Västersjö på eget initiativ. Och det kan sluta med att Knivsta kommun kan få står för kostnaderna för reningen.
- Vi tycker att det är intressant att pröva om det finns ett kommunalt ansvar i området. En hel del faktorer pekar på att det är så. Till exempel problem med avloppen och dricksvattnet, säger Tomas Waara som är handläggare på miljöenheten.
Är det så kan Knivsta kommun bli tvungen att köpa reningsverket av de boende och bygga ut det så att alla hushållen kan ansluta sig. Eller hitta en annan lösning.
- Kommunen måste stå som huvudman. I princip måste de alltså äga eller åtminstone ha majoritetsinflytande, säger Tomas Waara.
Ärendet är det första i sitt slag för länsstyrelsen i Uppsala län, men på flera andra håll i landet har liknande fall prövats. En del har slutat med att kommunerna fått bekosta gemensamma lösningar i områden med enskilda avlopp som inte hållt måtten.
- Det är inte så många fastighetsägare som känner till kommunernas skyldighet. Kommuner kan ibland ge de boende intryck av att de är upp till dem själva att ordna detta, säger Tomas Waara.
Så jobbar vi med nyheter