Uppförsbacke mot ett tillgängligt Knivsta

Det krävs en massiv insats för att Knivsta kommun ska vara tillgänglig för alla. En utredning som utförts av Vägverket på uppdrag av Knivsta kommun tar upp 150 punkter som behöver åtgärdas, bara i centrala Knivsta.

Foto: Erik Leijonhufvud

Knivsta2007-06-30 00:01
Om tre år ska samtliga kommuner vara tillgängliga för alla, det har riksdagen beslutat. Men Lisbeth Ekergran, som tagit sig fram med hjälp av rullstol sedan 1985 är skeptisk.
- Det här skulle man ha börjat med ännu tidigare för att ha en chans att gå i mål säger hon när vi träffas utanför Ica-Kniven.
Uttalandet får stöd i rapporten Ett tillgängligt Knivsta som Vägverket produktion tagit fram. Ett stråk på cirka 7 kilometer i centrala Knivsta har synats utifrån ett tillgänglighetsperspektiv.

"Ett generellt problem som förekommer på cirka 87 procent av gångbanorna är stora lutningar", står det i rapporten, som fortfarande betraktas som ett arbetsmaterial. För långa gång- och cykelkorsningar, för få viloplatser, för smala parkeringsplatser som saknar ramp, avsaknad av signalytor och riktningsgivning för synskadade - det är bara en bråkdel av de brister som lyfts fram.
- Här fungerar det bra, säger Lisbeth Ekergran när vi tar oss över den stora korsningen i centrum och vidare uppåt på Apoteksvägen.
På väg upp till nästa korsning (Apoteksvägen-Häradsvägen) knorras det över hålen i trottoaren och att hela Hälsohuset skulle behöva byggas om för att passa alla grupper i samhället. Väl framme upptäcker vi att vägen nyligen har asfalterats om, men de höga kanterna vid det angränsande övergångsstället har inte jämnats till.
- Jag trodde att de skulle göra det när de ändå var i gång.
Vi vänder tillbaka mot centrum, passerar en restaurang med trappor.

- Bara att glömma.
Nere vid busstorget får Lisbeth Ekergran åka på cykelövergången för att slippa trottoarkanten. Märkligt nog har släta plattor lagts för cykel- och mopedtrafik, men inte för gångare.
Nere i järnvägstunneln, som inte är kommunens ansvar, är kanske det tydligaste exemplet där rullstolsburna och andra som har svårigheter att ta sig fram inte stängs ute. Hisschaktet är igenbommat och lutningen på rampen är alldeles för brant.
Lisbeth Ekergran tar tag i ledstängerna och försöker dra sig upp.
- Nej, det här går inte säger hon.
FAKTA/Från patient till medborgare

Så heter den handlingsplan för handikappolitiken som riksdagen antog år 2000. Den tar sikte på att personer med funktionsnedsättningar i alla åldrar "ska bli fullt delaktiga i samhällslivet". Lika villkor i vardagslivet handlar bland annat att alla ska kunna ta sig fram i den byggda miljön, resa och vara trafikant, vara konsument och delta i kultur- och fritidsaktiviteter.

Källa: Handikappförbunden
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!