Trots att reglerna om färdtjänst finns i en egen lag, tror många att det handlar om ett slags bistånd, något självklart som man har rätt till. Inställningen förekommer hos läkare, biståndshandläggare och inte minst bland dem som söker färdtjänst, trots att lagen säger att grunden för att få en ansökan beviljad är att det finns ett "väsentligt funktionshinder".
70 beslut i månaden
Olika synsätt och olika bedömningsgrunder skapar förvirring.
—På en kurs nyligen träffade vi en handläggare från Göteborg, en statsvetare som via trafikledningen hamnat i beslutsprocessen om färdtjänst, säger Emir Subasic.
—Han tog 70 beslut i månaden, de flesta utan att träffa dem som sökt, fortsätter han.
Inga likheter med det tillvägagångssättet finns i Knivsta, inte sedan oktober i alla fall. Ambitionen är att den sökande alltid träffar en färdtjänsthandläggare. I bedömningsunderlaget ingår ett sakkunnighetsutlåtande från en tredje sjukgymnast som undersökt hur den som sökt färdtjänst klarar att gå på olika underlag, uthållighet och trygghet vid förflyttning.
—Vi har eftersträvat en högre formaliseringsgrad och strävar efter skriftliga ansökningar. Det har att göra med rättssäkerheten, säger Monica Södergård.
Viktigt att tänka tanken klart
"Sjukgymnasttänket" kommer till sin rätt även i andra delar i handläggningsprocessen. Läkarutlåtandena som ingår i underlaget kan innehålla för lite information att bygga ett beslut på.
—De går inte alltid att vila sig emot, säger Monica Södergård.
Återigen kommer professionalismen in, att tänka tanken klart, vad funktionshindret får för konsekvenser för den enskilde i vardagen.
—Om det står i läkarintyget att patienten kan gå 25 meter, men trots det ändå kan ta sig hit? säger Emir Subasic.
—Då börjar man undra, fyller Monica Södergård i.
De är vana att ha en helhetssyn på människan och det stärker dem i arbetet som myndighetsutövare, men det finns även en konflikt inbyggd mellan yrkesrollerna. En sjukgymnast är van att hjälpa och hitta lösningar. I tjänsten som färdtjänsthandläggare är lagens regler ledstjärnan, inte antalet kilometer till busshållplatsen.
—Jag måste skriva upp i kalendern vad jag är för något, annars fungerar det inte, säger Monica Södergård.
Målet säkrare handläggning
Båda är inne på att det skulle vara enklare att utföra jobbet om det fanns ett större handlingsutrymme i lagen.
—Man skulle vilja kunna gå halva vägen, erbjuda färdtjänst under en kort period mot att personen tränar upp en större självständighet, om det är möjligt, säger Monica Södergård.
—Utan att det för den skull blir en slapp och flummig hantering, betonar Emir Subasic.
Deras gemensamma mål är en säkrare handläggning, som uppnås genom att deras spetskompetens om funktions- och förflyttningsförmåga och färdtjänstlagen.
—Ja, det är våran tanke, säger Monica Södergård.
—För gurun på det här området, Henry Frej, författare till Färdtjänsthandboken, var Knivstas modell en aha-upplevelse, säger Emir Subasic.