"Att kunna göra en generell insats för samhället är bakgrunden till varför jag gick med. Vi hjälper ju även till vid andra kriser än rent militära", säger Daniel som är chef för ett av Upplandsbataljonens insatsplutoner ute på fältet.
Kriget i Ukraina, översvämningar, terrorhot och skogsbränder. Det finns mycket att oroa sig för i dagens samhälle. Ett sätt att stilla sin oro kan vara att engagera sig och hjälpa till.
Det tycker bland andra Daniel, en av de upplänningar som engagerar sig på sin fritid för att bevaka, spana och skydda vårt län eller andra delar av landet i händelse av krig.
Hans bästa tips till personer som känner sig oroliga för att kriget i Ukraina ska sprida sig hitåt är att engagera sig.
– Alla kan inte gå med i Hemvärnet, men det finns ändå en möjlighet för alla att göra en insats och genom det tror jag att de flesta blir tryggare, säger Daniel som inte vill ha med hela sitt namn av säkerhetsskäl.
Sedan kriget i Ukraina bröt ut har ansökningarna till det svenska Hemvärnet ökat från 4 000 till 40 000 per år. Bara i Uppsala län är det en person om dagen som anmäler sig till verksamheten.
– Vi är en av de största organisationerna som finns i Uppland med våra 500 personer som relativt snabbt kan komma till en plats och hjälpa till på ett strukturerat sätt. Därför används vi också vid andra kriser än krig. Exempelvis är vi med och släcker skogsbränder och letar efter försvunna personer, berättar Lars Rosenquist.
Om det blir krig här, tror ni att engagemanget skulle vara lika stort som i Ukraina?
– Ja, det är jag ganska övertygad om att det skulle vara. Det märker vi inte minst på alla ansökningar vi får in, säger Lars Rosenquist.
Men alla som söker får inte plats i Hemvärnet som bara får resurser till ett visst antal platser per bataljon. Just nu behandlas hela 400 ansökningar av Upplandsbataljonens ansvariga som alla gör sitt arbete på fritiden. I första hand godkänns unga personer som gjort värnplikten eller personer med specialkunskaper som lastbilschaufförer och busschaufförer.
"Jag är yrkesofficer från början och ville inte slänga bort den utbildningen och kunskaperna som jag fick i mitt tidigare yrkesliv", säger Lars Rosenquist om varför han har engagerat sig i Hemvärnet.
I dag sker ett generationsskifte i Hemvärnet med många unga sökande och allt fler kvinnor som kommer med. Den övre åldersgränsen är 70 år.
Har ni för många sökande nu?
– Nej, det är bra att ha många sökande för att fylla vakanser. Men för den som inte har en militär utbildning i grunden kan det ta lång tid, 1–1,5 år, att komma igång eftersom de först behöver gå kurser. Det här gör att en del personer hoppar av under ansökningstidens gång.
Att ordna bra hemberedskap, så kallad prepping, är ett annat tips från hemvärnssoldaterna om hur den som är orolig kan bli lite lugnare.
– Jag har mat hemma så att jag klarar mig i en månad bortsett från dricksvattnet. De som vet att de kan klara sig länge vid en kris känner sig nog tryggare, säger Daniel.
Anders Bergström som ansvarar för bataljonens logistik nickar och lägger till.
– Det skapas också en gemenskap när man går med i Hemvärnet eller någon civilförsvarsorganisation, vilket i sig också kan göra att människor känner sig tryggare.
"Jag gick med för sju år sedan. Då var det främst för att göra en insats och den känslan har bara stärkts efter det. Det är också varit väldigt utvecklande för mig att vara med i Hemvärnet", säger Anders Bergström.
Cirka en gång i månaden övar hemvärnssoldaterna i länet, antingen med sina egna kompanier eller gemensamt.
– De bästa övningarna är när vi inte vet vad som ska hända i förväg, när någon annan har planerat övningen åt oss, säger Lars Rosenquist.
Varför behövs Hemvärnet?
– Det är extremt viktigt att det finns lokala organisationer i händelse av krig. Vi har all utrustning utom våra vapen hemma och kan snabbt vara på plats om något händer. Sedan är vi ganska "välövade", vi vet var alla ska vara och vad vi ska göra. Lokalkännedom gör även att vi löser många problem själva eftersom det alltid finns någon som känner någon, eller som har gjort något liknande tidigare. Antingen i uniform eller civilt, säger Lars Rosenquist.
Anders Bergström framhåller också frivilligheten.
– Jag tycker att det är en styrka att alla är så engagerade. Sedan finns väldigt många olika kompetenser inom Hemvärnet. Det är bilmekaniker, professorer, lärare och läkare som tar med sig olika kunskaper in i organisationen.
Anders Bergström, Lars Rosenquist och Daniel från Hemvärnets Upplandsbataljon på promenad utanför kommunhuset i Knivsta
Samtidigt kan det vara både fysiskt och mentalt utmanande att ingå i en sådan här försvarsbataljon.
– Absolut kan det var fysiskt utmanande även på övningarna. Bara att dra på sig den vanliga utrustningen handlar om att bära 25 kilo. Det gäller att träna för att orka under längre tid och att kunna sova under dåliga förhållanden. För mig är det dessa utmaningar och ledarskapet som lockar. Jag känner att jag utvecklas som person och får dessutom tillgång till många intressanta kurser och utbildningar som jag inte skulle ha gått annars, säger Daniel om varför han valde att gå med i Hemvärnet.