Tullinspektörer oroliga för framtiden

Kostnaderna för polis, vård och näringsliv kommer att öka när man skär ner på antalet tulltjänstemän. Det säger Lena Larsson, tullinspektör på Arlanda. Här är flera anställda kritiska till ett nytt IT-system som snart införs.

Foto: Staffan Claesson

Knivsta2014-03-03 07:00

Det är en ny tullagstiftning som gör att ett omfattande IT-system måste införas från och med 2016.
– Tullverket får ett extra anslag från riksdagen för investeringen, men anslaget kommer inte att räcka. Därför blir vi tulltjänstemän färre. Det ser vi redan nu på Arlanda, säger Lena Larsson som är fackligt aktiv i Tull-Kust, fackförbundet för anställda inom tull och kustbevakning.

Även vid gränskontrollerna i Malmö och Helsingborg har tulltjänstemän protesterat mot personalnedskärningarna. Och bemanningen i Kapellskär och på Landvetter försvinner helt.

På Arlanda arbetar i dag 46 personer med brottsbekämpning och handel hos Tullverket. Det är 30 färre än 2008.
– Det handlar om att man inte tillsätter tjänster vid pensionsavgångar och att man inte tillsätter tjänster då folk söker sig till andra jobb, säger Lena Larsson.

Vad kan det här få för följder?
– När det gäller brottsbekämpningen och gränsskyddet så kommer mer narkotika och andra samhällsfarliga varor att komma in i Sverige om vi blir färre. Bara i postflödet hittas hur mycket som helst i dag. Och gentemot näringslivet kommer vi inte att kunna ge samma service och information vad det gäller handel med företag i andra länder.

Följden av att mer narkotika kommer ut i samhället blir fler brott som i sin tur leder till ökade kostnader för rättsväsendet och privatpersoner. Även kommuner och landsting får högre kostnader för vård och försörjningsstöd.

Bakom påståendet finns en rapport från 2008 som den socioekonomiska forskaren Ingvar Nilsson har tagit fram.

Han har räknat ut att på de årliga beslagen av bara heroin och amfetamin som tullen i Sverige gör så tjänar samhället 2,7 miljarder kronor. Han menar därför att för varje krona som sparas på personal inom Tullverket så uppstår en samhällskostnad på fem kronor.

"I vår studie ser vi att ett snävt budgetperspektiv på tullens verksamhet kan leda till ett spartänkande av typen sila mygg och svälja kameler" skriver Ingvar Nilsson.

Lena Asplund (M) som sitter i riksdagens skatteutskott och i tullens insynsråd, svarar att den nya tullkodexen införs i hela Europa.
– Det nya IT-systemet är inget vi kan välja bort. Det kommer när det är klart att förenkla för företagen och jag känner till att Tullverket får det kärvare ekonomiskt under övergången. Men vi har hittills inte fått signaler från generaldirektören om att högre anslag behövs, säger Lena Asplund.

Samtidigt var det länge sedan insynsrådet hade ett möte.
– Det är klart att vi politiker vill att våra gränser ska fortsätta att bevakas som nu. Snart ska insynsrådet träffas och då kan jag ta upp frågan om Arlanda. Jag ska även träffa fackliga företrädare inom kort för att få reda på mer om dagsläget inom tullen, säger Lena Asplund.

Fakta Elektronisk tull

1 maj 2016 börjar den nya tullkodexen att införas. På längre sikt innebär det nya IT-systemet en automatisering och standardisering av informationsutbytet mellan tullmyndigheterna och näringslivet, enligt Tullverket. Verket har från regeringen fått ett extra anslag på 102 miljoner kronor för övergången, men fackförbundet Tull-Kust menar att det inte kommer räcka då Tullverket själva har beräknat kostnaden till 515 miljoner kronor för att införa IT-systemet.

Tullklareringsexpeditionerna i Kapellskär och Landvetter stänger sista april i år. De företag som behöver manuell tullklarering i Kapellskär kommer då att få vända sig till tullen på Arlanda i stället.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om