Att ha ett stormkök eller en grill är bra för att kunna koka smutsigt vatten och laga mat om det inte finns el. Men ställ inte stormköket på spisen på grund av brandrisk i fläktfiltret. Det är bättre att elda utomhus.
Den frivilliga organisationens utbildningskvällar i Uppland har blivit skrämmande aktuella under senare tid då terrorhot, desinformation, sprängningar, hackerattacker, översvämningar och kriget i Ukraina avlöst varandra.
Under september bjuds allmänheten in till möten för att stärka sin förmåga att ta hand om sig själv och sina nära vid kriser i samhället. Mötena finansieras av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och kommer att hållas i Knivsta, Storvreta och Dalby.
– Kan vi ta hand om oss själva i fredstid när mobilen dör, elen bryts eller det blir avbrott i vattenförsörjningen – då kommer vi också att klara oss bättre vid en större kris eller krig, säger Alf Ahlstedt.
Informerar ni både om naturkatastrofer, krig och hackerattacker?
– Ja, oavsett vad det beror på kan det bli svårt att få fram matvaror, el och vatten. När det blir strömavbrott kan telefonen ladda ur och mobilmasterna slutar fungera ganska snabbt. Då gäller det att vara förberedd genom att ha en radio, alltid ha extra mat, vatten, varma kläder och ett litet lager av viktiga mediciner hemma för att klara sig minst en vecka på egen hand, säger Alf Ahlstedt.
När det gäller dricksvatten rekommenderar han att en familj ska ha tre 20-litersdunkar fyllda med vatten.
– För att hålla vattnet fräscht så kan man ha som vana att fylla på nytt vatten i en dunk per vecka.
Tre dunkar med vatten är bra att ha. Kom ihåg att ha en rutin för att byta ut vattnet regelbundet så att det är fräscht då det ska användas.
Vid en större kris kommer bland annat sjukvård och socialtjänst att främst riktas mot sjuka och barn som inte klarar sig själva. Friska vuxna förväntas ta hand om sig själva samt hjälpa gamla eller sjuka grannar.
– Det kan bli besvärligt om det inte går att spola i toaletten, det ser vi inte minst i Heby nu. Att hämta dricksvatten på ett tappställe kanske går bra, men många tänker inte på att toaletten är den stora vattenförbrukaren.
Samtidigt finns mycket vatten i sjöar och vattendrag i Uppland.
– Ja, man kan absolut hämta sjövatten och hälla i toaletten för att spola ner latrin, säger Alf Ahlstedt som samtidigt vill avdramatisera svårigheterna med att klara sig under kriser.
Hur kan man skydda sig inför översvämningar?
– Ett tips är att sätta backventiler på villans avloppsledning så att vattnet bara kan rinna ut, men inte tillbaka igen. Det är förvånande att inte fler skaffar det eller att försäkringsbolagen kräver det. En backventil kostar bara cirka 1 000 kronor plus några hundra kronor i montering.
Kommer det inget vatten i rören så går det lika bra att hälla sjövatten rakt ner i toalettstolen för att spola ner avföring och kiss.
Även våld och terrorbrott kommer upp under informationsmötena.
– Ja, det är också viktigt. Sprängningar i bostadshus är en fasansfull upplevelse för dem som berörs. Det är därför viktigt med grannsamverkan. Om du ser någon främmande person gå runt i bostadsområdet så fråga: ”Söker du någon? Kan jag hjälpa dig?”. Och larma polisen om du ser en väska som står övergiven.
Om det blir krig i Sverige, då är väl myndigheterna skyldiga att ordna med skyddsrum åt alla?
– Ja, men vi har också ett stort ansvar själva att veta var skyddet finns och hur vi ska agera. Det är ju sällan ett anfall kommer som en blixt från klar himmel, utan det pågår ofta en upptrappning först. Då kan man ha en övernattningsväska packad med mediciner, lite mat och annat som lätt kan tas med till ett skyddsrum.
I dag råder brist på plats i skyddsrum till alla invånare i Knivsta och i andra kommuner, men Alf Ahlstedt är inte så oroad.
– Skyddsrum är rum som även är gassäkra, men det finns fler så kallade skyddade utrymmen, som källare och andra lokaler som inte är i bruk i dag, men som myndigheterna nu kartlägger igen.
Försvarsutbildarna kommer även ha särskilda möten med pensionärer i Knivsta.
– Våra äldre är viktiga att ha med eftersom många har den kunskap som krävs i de här lägena. Många äldre vet exempelvis hur man tänder en vedspis eller har varit med om ransoneringstider förr. Senast vi hade en ransonering var 1974 då det handlade om bensin och diesel. Nu står vi inför att elen inte räcker till.
Konserver, pasta och frystorkad mat är bra att ha hemma ifall kylen och frysen slutar fungera.
Beredskapsveckan pågår i hela Sverige från 25 september.
– Alla måste vi börja tänka på hur vi kan motverka effekterna i förväg så att inte större problem än nödvändigt uppstår vid exempelvis översvämningar. När det handlar om krig är det alltid bra att rusta samhället i fredstid så att folk exempelvis kan komma till jobbet samt att sjukvård och barnomsorg kan fortsätta fungera om det värsta skulle hända. Då blir vi inte lika sårbara.