Tidigt prov gav resultat

- Det har gått bra.Så sammanfattar specialpedagog Eva Hedén den omfattande och unika kunskapsdiagnos i läsning och skrivning som genomförts i Knivsta. Resultatet visar att eleverna i årskurs 2 - i genomsnitt - har ganska bra kläm på färdigheterna.

Eleverna har inte jämfört sig med varandra, det har inte varit intressant för dem, berättar lärarna Susanne Linusson och Anna Jernberg. De har haft nytta av testet när oroliga föräldrar frågat: "Läser mitt barn normalt?"

Eleverna har inte jämfört sig med varandra, det har inte varit intressant för dem, berättar lärarna Susanne Linusson och Anna Jernberg. De har haft nytta av testet när oroliga föräldrar frågat: "Läser mitt barn normalt?"

Foto: Erik Leijonhufvud

Knivsta2007-12-07 00:01
Erik Leijonhufvud
Ett viktigt mål med testet, som är normerat och har prövats på en större krets elever i Sverige för att få rätt upplägg, är att tidigt upptäcka elever som är i behov av särskilt stöd. Läsning, läslust och skrivförmåga är de tre områden som undersökts för att samla in fakta om fonologisk utveckling, ordavkodning, flyt i läsning, läsförståelse och läsintresse.
Eva Hedén, som är knuten till stöd- och konsultationsteamet i Knivsta, är nöjd med utfallet. Elevernas resultat på läsprovet har översatts till 5,3 på en skala från 1 till 9 där en summa mellan 4 och 6 är lika med ett normalt resultat för åldersgruppen. Prövningen visade att många av de totalt 182 barnen som genomfört diagnosen har en positiv inställning till läsning och flertalet har kommit i gång med sin skrivning.
- Med tanke på att svenska elevers läsförmåga, i förhållande till ungdomar i andra länder, stadigt försämrats under senare år så är den här prestationen något att bygga vidare på.

Eva Hedén uppskattar att cirka fem procent i testgruppen är i behov av extra stöd i läsning och skrivning.
Hon menar att det är viktigt att ha en utprövad testmetodik som eliminerar godtyckliga bedömningar av barns färdigheter. Ingen elev ska falla mellan stolarna.
Analysen av resultaten är i full gång och en plan upprättas för elever som behöver extra stöd. Dessutom finns en språkutvecklingsplan att luta sig emot.
Att upptäcka svaga läsare och sätta in intensivträning är som nämnts en hörnpelare i arbetet med testet, men Eva Hedén trycker också på att skolan ska anamma flexibla arbetssätt för att inte tappa särbegåvade elever.

Camilla Westerborn (fp), ordförande i utbildningsnämnden, är nöjd med resultatet och att Knivsta nu har en modell för att tidigt upptäcka svaga elever.
- Sedan kan man alltid sträva efter att bli ännu bättre, men samtidigt utvecklas elever olika snabbt och har lätt för olika saker. Det viktigaste är trots allt att tidigt hitta dem som är i behov stöd och samtidigt inte glömma bort de som behöver extra stimulans.
Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!