Stor skillnad på läromedelssatsningar
Kommunerna satsar olika mycket på läromedel. Det skiljer nästan 2 000 kronor per elev om man jämför vad grundskolorna i Uppsala län lägger på läromedel, utrustning och skolbibliotek.
Av statistiken framgår att Sigtuna kommun ligger högt i UNT:s spridningsområde. Det är ingen slump, enligt Hans Åhnberg, skolchef med ansvar för förskola och skola.
— Vi har fokus på kunskapsfrågor och förra året genomförde vi en materialmodernisering inom ramen för projektet Kunskapsoffensiven.
Kommunen har även satsat där andra kommuner sparar in. I Sigtuna finns både skolbibliotekarier och fungerande skolbibliotek.
— Personalen här är viktig och bidrar till läsinlärningsprocessen, säger Hans Åhnberg.
Även Enköpings kommun hamnar högt i statistiken.
— Vi har en hög standard, tror jag, svarar Göran Hedström, när UNT frågar hur det står till med skolböcker och skolbibliotek.
Han tycker dock att man ska vara försiktig med att göra jämförelser mellan kommuner.
— Man kan ha olika syn på läromedel och hur de olika kostnaderna redovisas kan påverka resultatet, säger Göran Hedström.
När UNT ringer till Knivsta kommun är Dan-Erik Pettersson på kommunens ekonomiavdelning inne på samma linje.
— Jag har upptäckt att vi bokfört inköp av maskiner och utrustning till slöjdsalar på lokalkostnader i stället för läromedel, säger han.
Knivsta kommun ligger långt efter närmaste kommun med 1 100 kronor per elev för läromedel. För att komma upp i nivå med övriga kommuner i länet, alltså runt 2 000 kronor, krävs det att cirka två miljoner kronor hamnat på fel konton i redovisningen.
Kjell Åhnberg, ekonomichef, tror inte att man kommer att hitta så mycket pengar till läromedelskontot.
— Nej, det skulle förvåna mig. Men vi måste i alla fall undersöka saken noga. Och vi måste undervisa förvaltningen i redovisning.
Hur låter det då om man frågar personal i Knivstas skolverksamhet?
— Vi harvar med gamla böcker, säger Maria Sörlin som är no-lärare på Thunmanskolan.
— Jag tror inte att vi har sämre böcker här än på andra ställen, men visst skulle jag vilja ha nytt material till specialundervisningen, säger Birgitta Arenlid på Lagga skola.
Daniel Lafvas som även han arbetar på skolan tycker att kravet på att skapa eget läromaterial ökat under de tio år han verkat i skolans värld.
— Men då försvinner tid till annat, säger han.
Peter Svantesson är utbildningschef i Knivsta kommun. Han anser att kommunen har likvärdiga skolor med övriga landet, trots att satsningen på läromedel med mera, enligt statistiken, är långt blygsammare än på andra håll.
— Man kan inte bara jämföra resurser. Om man ser till betyg och hur många som går vidare till gymnasieskolan så ligger vi inte botten, säger han.
Kommun 2004 2005
Enköping 3 100 kronor 3 000 kronor
Heby 1 300 kronor 2 100 kronor
Håbo 2 000 kronor 2 000 kronor
Knivsta 1 300 kronor 1 100 kronor
Norrtälje 3 800 kronor 3 200 kronor
Sigtuna 2 900 kronor 3 100 kronor
Tierp 2 400 kronor 2 200 kronor
Uppsala 2 800 kronor 2 200 kronor
Älvkarleby 2 300 kronor 2 100 kronor
Östhammar 3 600 kronor 2 200 kronor
Samtliga huvudmän i Sverige 2 800 kronor
Följande poster ingår under läromedel, utrustning och skolbibliotek: Kostnader för läroböcker och annat tryckt material, utrustning inklusive. kapital- och servicekostnad, löner för inst.tekniker, studiebesök, lägerskolor m.m. samt kostnader för skolbibliotek t.ex. löner, inköp av böcker med mera som redovisas i skolans bokföring.
Källa: Skolverket
Så jobbar vi med nyheter