Redan när ansökan om bygglov för villan på Skallan hamnade på kommunens skrivbord 2007 skapade bygget kontroverser. På tomten fanns då ett bostadshus från 30-talet, en gäststuga och ett båthus. Enligt planritningarna skulle dessa rivas och ersättas med en jättevilla på 350 kvadratmeter, med takterrass, integrerad hamn och garage.
Ansökan skapade genast uppståndelse i bygg- och miljönämnden. Nämndemännen blev oense om huruvida man skulle ge bygglov eller ej, vilket ledde till att man gjorde ett besök på platsen – ett mycket sällsynt förfarande. Enligt kommunens dokument från ärendet var även fastighetsägaren Niklas Braathen på plats vid tillsynen. Men enligt honom själv är det felaktiga uppgifter.
– Jag har aldrig ägt fastigheten. Det var bostadsrättsföreningen Vitsjön som anlitade mig som byggkoordinatör. Jag samordnar endast olika entreprenörer som arbetar med bygget, säger Niklas Braathen.
Enligt fastighetsregistret var Niklas Braathen inte ägare av fastigheten vid tillfället, däremot hade han köpt tomten 2003 för att året därpå sälja den vidare. Köparen var bostadsrättsföreningen Vitsjön, som också stod bakom ansökan om bygglov.
Efter besöket på Skallan beslutade en oenig nämnd att ge bygglov för det planerade huset. En av dem som motsatte sig beslutet var socialdemokraten Björn Enskär.
– Niklas Braathen hade med sig en advokat och en stjärnarkitekt. Tillsammans lyckades de dupera hela borgerligheten. Majoriteten i nämnden blev helt begeistrad av projektet, men jag menar att man måste vidta försiktighet när man tar den här typen av beslut. Man kan inte ta hänsyn till om man har att göra med en uppsatt person eller fin arkitektfirma, säger Björn Enskär.
Bygglovet motiverades med att tomten redan var ianspråktagen för bostadshus och att den nya byggnationen ”görs med så hög arkitektonisk kvalitet att bebyggelsen blir ett påtagligt, positivt tillskott till området”.
Vid tidpunkten var Ulla Larsson (C) ordförande i bygg- och miljönämnden. Hon är i dag är tveksam till bygget, men menar att man inte hade något egentligt val när beslutet fattades.
– Eftersom tomten redan var ianspråktagen har fastighetsägaren rätt att bygga om det inte finns några särskilda anledningar att vägra bygglov. I grund och botten handlar det om att man ska få förfoga över den mark som man äger. Senare har det tyvärr visat sig att ägarna inte har levt upp till sina åtaganden eftersom de inte har respekterat strandskyddet, säger Ulla Larsson.
Hon syftar till en överträdelse av strandskyddet som skedde i och med byggnationerna. Länsstyrelsen hade förvisso gett en strandskyddsdispens för den plats där huset skulle byggas, men under arbetet anlades en upplagsplats utanför området.
Enligt utlåtande från bygg- och miljönämnden i mars 2012 hade sprängsten och grusmaterial schaktats ut i vattnet för att göra upplagsplatsen större. Vidare menade de att det var en överträdelse av strandskyddet som påverkat djurlivet på platsen och försämrat allmänhetens tillgång eftersom platsen numera ”upplevs privat och ianspråktagen”.
Vid en inspektion den 10 december 2013 hade fastighetsägaren fortfarande inte gjort någon ansats till att återställa stranden. Kommunen lämnade då in en ansökan om utdömande av vite till mark- och miljödomstolen. Men eftersom domstolen kunde konstatera att fastigheten sålts två månader tidigare, avslogs ansökan.
Det fanns inte juridisk grund att kräva att nye ägaren Madis Herkül skulle betala.
Madis Herkül är en estnisk affärsman och kollega till Niklas Braathen.
– Som jag ser det så kan det vara ett skenavtal för att undkomma vitet. Men sånt är ju alltid svårt att veta, säger Björn Enskär (S) som är ledamot i bygg- och miljönämnden.
Enligt Peter Sydstrand som är miljöinspektör på bygg- och miljökontoret i Knivsta kommun förbereds nu en ny ansökan om utdömande av vite.
Summan av det vite som skulle ha betalats från och med 1 november 2013 skulle i dag varit uppe i drygt 1,2 miljoner kronor. Men i dagsläget har alltså ingen behövt betala ett öre. Och fortfarande har -fastighetsägaren inte gjort något för ta bort upplagsplatsen eller återställa strandremsan.
Enligt byggkoordinatör Niklas Braathen så handlar det hela om dålig kommunikation från kommunens sida.
– För att uppfylla arbetsmiljöreglerna var man tvungen att ställa upp byggbodar där arbetarna kan äta, byta om och duscha. Fastighetsägaren hamnade i en konflikt mellan arbetslagen och strandskyddsregler. Vi valde dessutom platsen i samråd med en representant från kommunen, säger Niklas Braathen.
Men enligt mark- och miljödomstolens dom är det upp till fastighetsägaren att söka strandskyddsdispens.
Den nuvarande ägaren Madis Herkül uppger via mejl att han inte känner till strandskyddsbrottet, men att det blir en sak för hans advokater att hantera.
Men komplikationerna slutar inte där. Bygglovet för fastigheten gick ut den 19 november 2012. Den 13 januari i år beslutade bygg- och miljökontoret om ett föreläggande som säger att huset ska ha varit färdigställt senast den 13 augusti i år.
– De har jobbat febrilt med att få bygget klart. Vi ska snart göra en sista kontroll och förhoppningsvis behöver vi inte vidta några nya åtgärder vad det gäller bygglovet, säger Pelle Mikaelsson, bygglovschef på Knivsta kommun.