I tre år har Anton Nordströms föräldrar försökt få Knivsta kommun att förstå varför de tycker att deras son behöver skolskjuts i taxi mellan Margarethaskolan och deras båda hem. Föräldrarna är separerade och Anton är skriven hos sin pappa på landsbygden utanför Knivsta, medan mamman bor i Märsta.
– Jag har hittills skjutsat Anton till skolan från Märsta. Men nu har jag fått ett nytt jobb och ska pendla till Solna. Antons pappa kan på grund av sitt arbete inte heller skjutsa, säger Sandra Nordström som ställer sig frågande till varför Sigtuna kommun säger att de kan erbjuda skolskjuts ifall de skriver sonen där i stället, medan Antons nuvarande hemkommun Knivsta tolkar reglerna annorlunda.
Svaret de har fått från Knivsta kommun är att Anton inte kan få skolskjuts eftersom de bytte skola åt honom när han gick i förskoleklass.
– För Anton skulle det inte alls vara bra att byta tillbaka igen. Nu har han vänner på Margarethaskolan och känner till allt där. Förändringar är jättejobbiga för honom eftersom han har flera diagnoser.
Anton Nordström förklarar så här varför han inte kan ta tåget och bussar:
– Det går inte bra för att det är en massa personer som jag inte känner, jag vet inte vilka de är och så.
Barn- och ungdomspsykiatrin (Bup) i Uppsala, Margarethaskolan och region Uppsalas habilitering har dessutom skrivit tre intyg om att Anton ännu inte är mogen att åka buss eller tåg själv.
För en tid sedan ringde Sandra Nordström Sigtuna kommun. Där blev hon bland annat upplyst om att det finns möjlighet att söka färdtjänst till skolan för barn inom LSS-gruppen (LSS = lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade).
– När jag ringde region Uppsala och frågade så visade det sig att det stämmer. Men biståndshandläggaren i Knivsta kommun måste ge oss tillåtelse, något hon inte vill göra.
Handläggarna i Knivsta hänvisar till att det är skolvalet som bestämmer vem som är berättigad skolskjuts eller färdtjänst, den regeln trumfar det faktum att någon kan ha särskilda behov och därför vara i behov av skolskjuts.
– Jag tycker att det är tragiskt att inte samma hjälp finns i alla kommuner. Och när jag frågade en av handläggarna vem som ska betala mina räkningar om jag inte kan jobba, så fick jag till svar att det finns socialbidrag att söka, säger Sandra Nordström.
Utbildningsnämndens ordförande, Pierre Janson (KNU), svarar också att de följer de nationella reglerna som inte tillåter skolskjuts om barnet går på en annan skola än den som kommunen hänvisat till från början.
– I Sverige har vi fritt skolval, men vi har inte fri skolskjuts. Annars skulle de som vill att deras barn exempelvis ska gå i musikklasser i Stockholm också ha rätt till skolskjuts. Det skulle skapa enorma kostnader för kommunerna, säger Pierre Janson.
Att Anton Nordström skulle få mycket svårt att börja i en ny skola, förändrar inte situationen, enligt honom.
– Nej, systemet bygger på likabehandlingsprincipen. När det kommer till myndighetsutövning måste vi följa reglerna. Gör vi inte det så kommer alla familjer som vill ha skolskjuts till andra skolor också att få det.
Finns det inte något undantag från regeln då?
– Nej, hade vi haft fri skolskjuts då hade det inte varit något problem. Och bortser vi från alla regler så skulle det vara självklart för mig att säga ja till dem som har speciella skäl. Men tyvärr kan jag inte det, säger Pierre Janson.
Han uppger att hela 10–20 familjer överklagar kommunens skolskjutsbeslut varje termin och att kommunen vinner 100 procent av alla fall som går till domstol.
– Det är så enormt olyckligt när man hamnar i den här situationen, men så här ser reglerna ut. Jag skulle vilja ha en medelväg, men som lokalpolitiker får man finna sig i de lagar och regler som är.
Kan ni inte försöka påverka riksdagspolitikerna att ändra lagen?
– Det jag kan göra är att innan jag går till val kan jag kolla vilka som vill jobba för frågan i riksdagen och rösta på dem. Men det är bra om ni lyfter frågan och förklarar att vi är i ett system som vi måste följa även om det inte är bra, säger Pierre Janson.
Sandra Nordström anser fortfarande att det är konstigt att kommunerna tolkar reglerna olika. Och enligt personal på regionens habilitering som UNT varit i kontakt med, så skapar bristen på skolskjuts fler hemmasittare i länet.
– Jag blir ledsen. Man får kämpa så pass mycket ändå när man har diagnosbarn. Nu vill vi bara få hjälp för att få honom till skolan. De som blir drabbade av reglerna är barnen, säger Sandra Nordström.