Hönorna flockas kring Caroline Mattsson när hon strör ut spannmål hemma på gårdsplanen i Alsike-Årby. "Det är mycket jobb med gården, men en livsstil som vi tycker om och som vi vill att våra barn ska få uppleva", säger hon.
Under påsken brukar vi äta hela 70 miljoner ägg i Sverige. Men på grund av bland annat det stora salmonellautbrottet i fjol, då landets största äggproducent var tvungen att nödslakta, är det brist på svenska ägg. För att äggen ska räcka importerar butikskedjorna i påsk cirka 20 procent av äggen.
Samtidigt har intresset för att köpa ägg direkt från gårdar ökat.
– Gårdsförsäljning av livsmedel har generellt ökat. En rapport visar exempelvis en ökning med 13,9 procent under 2023 av försäljningen av ekologiska livsmedel direkt från gård, säger Åsa Lannhard Öberg, utredare på Jordbruksverket.
Även Marie Lönneskog Hogstadius på branschorganisationen Svenska ägg har märkt att gårdsförsäljning av ägg har ökat de senaste åren.
– Ja, det indikerar våra medlemmar med egna gårdsbutiker eller äggbodar, säger hon.
Caroline Mattsson och Andreas Fogelfors som på fritiden driver Fogelfors lantbruk i Alsike har inte heller några problem att sälja de cirka 50 ägg per dag som deras 100 hönor producerar.
– Nej, vi kan aldrig bygga upp något lager. Det som värps säljs senast dag två. Nu inför påsken har det varit extra stor rusch. Det är tråkigt om äggen tar slut och någon blir utan, samtidigt kan vi inte skaffa fler hönor nu. Jag vill ju hinna ta hand om dem vi har, säger Caroline Mattsson.
För att inte riskera att få in fågelinfluensa eller andra sjukdomar tillåts inga besökare att gå in i stallet. ”Vi är försiktiga och peppar peppar så har vi inte råkat ut för något”, säger Caroline Mattsson som kallar deras gårdsbutik för Årby lillgård på Instagram.
Under tiden som vi pratar har en höna somnat i hennes famn. Vissa raser är mer keliga än andra förklarar Caroline och flera av deras hönor är uppfödda i familjens hall där kycklingarna vant sig tidigt vid att bli klappade.
Caroline Mattsson och Andreas Fogelfors tror att den goda försäljningen av gårdsägg handlar dels om ett ökat medvetande om hur hönor lever i stordrift och om att för miljöns skull köpa varor som inte transporterats långa sträckor.
– Många vill se var äggen kommer ifrån och hur hönorna har det. Folk har också blivit mer medvetna om vad de äter. Vissa ser det kanske också som en rolig utflykt, att få komma in på en gård och titta på hönorna, säger Andreas Fogelfors.
Lantraser lägger cirka ett ägg varannan dag och har uppehåll under vintern. Hybridhöns i större hönserier värper ett ägg om dagen året runt. ”Men våra hönor värper i cirka 4-5 år utan problem,
medan en hybridhöna värper i cirka 2 år. Bland annat därför känns det bättre att satsa på lantraser”, säger Andreas Fogelfors och Caroline Mattsson.
Paret har de senaste fyra åren utökat antalet hönor från en liten flock för familjens egna behov till de nu 100 hönorna.
– Jag tänkte bara sälja snittblommor och potatis i vår lilla gårdsbutik, men märkte snart att det var främst ägg som folk ville köpa, förklarar Caroline Mattsson.
Största faran för hönor som går fritt är att rävar, rovfåglar, mård eller mink tar dem. Därför är hönorna på gården alltid inomhus på nätterna.
Nyligen kom larm från Livsmedelsverket om att ekologiska ägg från hönor som äter fiskmjöl innehåller mycket av det farliga ämnet PFAS. Men hönorna i Alsike-Årby äter bara spannmål.
– På sommaren pickar de även i sig insekter, gräs och örter. Det är som godis för dem. Den huvudsakliga födan är spannmål.
I sommar ska gårdens hönor få en ”sommarstuga” på hjul berättar Andreas. I det mobila hönshuset sitter hönorna på pinnar och golvet är ganska öppet så att gödslet rinner rakt ner på åkern.
Äggen från gården skiftar i allt från turkost till militärgrönt. Färgen på äggen beror på vilken ras som värpt dem. Vissa bruna hönor kan lägga vita ägg, så det handlar inte om färgen på hönan om ägget blir vitt eller brunt, berättar Caroline Mattsson.
Fogelfors lantbruk ägg hönor Caroline Mattsson och Andreas Fogelfors
I sommar ska gårdens hönor få en ”sommarstuga” på hjul som Andreas har snickrat tillsammans med sin vän Joachim. Det mobila hönshuset kommer att flyttas runt på en åker där hönsen får picka färskt gräs och samtidigt gödsla marken.
Har salmonellalarm och äggbristen gagnat er?
– Vi säljer ändå det vi producerar, men visst, det går fortare nu. Många vill handla lokalt, även ur beredskapssynpunkt och för att det är allmänt samhällsstärkande. Eftersom vi köper spannmål av två granngårdar så stannar pengarna i kommunen, vilket genererar skatteintäkter. Hönsen ger oss ett extra ben att stå på och kompletterar våra dikor som håller landskapet öppet och stärker den biologiska mångfalden, säger Andreas Fogelfors om de ringar på vattnet som lokal äggförsäljning kan ge.