På ovansidan av den speciella vedspisen finns en blank häll som ser ut som en modern hällspis. Under den blanka hällen, som Annika Lindh lyfter upp, finns även traditionella järnplattor och en grillyta.
Ett varmt trägolv att kliva på och en behaglig lufttemperatur slår emot den som besöker familjen Östberg-Lindhs kök en vinterdag. Trots det har familjen lyckats sänka elbehovet med hela 73 (!) procent sedan början av 2000-talet.
Starten på deras omställning började med aktiehandel.
– Ja, det var tack vare att Annika var ”day trader” på aktiemarknaden som vi upptäckte att oljeaktierna gick som tåget. När jag började undersöka varför, så stötte jag på begreppet ”peakoil”, det vill säga att oljan en dag skulle ta slut. Hela vårt samhälle är marinerat med olja, allt från plaster och smörjmedel till drivmedel och energi bygger på olja, säger Boo Östberg, 66, som även är känd som lokalpolitiker för C i Knivsta.
"Tricket är att ha vattentankarna i centrum och sedan addera på olika värmekällor som man kan alternera emellan under vinter och sommar. Principen går att använda i de flesta småhus även om man måste göra olika anpassningar”, säger Boo Östberg.
Än har oljan inte tagit slut, men det kostar alltmer att ta upp den. På 1800-talet formligen sprutade oljan upp ur fyndigheterna, nu krävs mycket mer energikrävande processer för att utvinna den olja som finns kvar.
Men att vi skulle få en elkris denna vinter, var inget som Annika Lindh och Boo Östberg kunde förutse när de 1994 köpte sin gård i Husby-Långhundra. I dag är fastigheten ett generationsboende där äldste sonen Hercules, 33, bor i en separat lägenhet med sin son Atlas, 4 år.
Första åren på gården var det kallt i stora bostadshuset.
– Ja, det kunde vara 13–16 grader när vi kom ner i köket på morgnarna och vattnet var ibland fryst. Men de första åren hann vi inte göra så mycket åt energiförbrukningen eftersom barnen var små och vi behövde göra i ordning stallet med mera, säger Annika Lindh.
Väggarna är nu dubbelt så tjocka och har försetts med en till vägg innanför den gamla, med mer glasfiber och en vindtät film. ”Innan vi tilläggsisolerade var det kallt i köket om morgnarna”, berättar Annika Lindh.
På grund av att huset var dåligt isolerat förbrukade de hela 50 000 kilowattimmar per år innan de satte i gång att tilläggsisolera golvet och väggarna. På gården finns också en pool, den extra lägenheten, belysning i stallet med mera. Trots det har deras el-inköp minskat till 12 500 kilowattimmar per år.
– När vi skulle tilläggsisolera rev vi ut allt, ända ner till krypgrunden. Sedan la vi in vattenburen golvvärme och isolerade väggarna ordentligt, vilket minskade elförbrukningen med 10 000 kilowattimmar per år, säger Boo Östberg.
Nästa steg var att byta ut husets elpanna mot en bergvärmepump. Bytet kostade cirka 300 000 kronor inklusive solfångare på taket och två vattentankar. Värmen i solfångarna respektive berghålet leds i vattenrör in till vattentankarna. Från den ena tanken hämtas värmen i vattenslingor som går till husets radiatorer och golv. I den andra tanken värms tappvarmvatten, att exempelvis duscha i.
– Det blev en enorm komfortskillnad. Jag gillar inte att frysa, å andra sidan finns många, exempelvis de i Ukraina, som har det mycket värre. Vi borde lära oss mer av det som fungerade bra förr. Även socialt, säger Annika Lindh.
Familjen har lyckats sänka andelen köpt el med 37 500 kilowattimmar. Under december var det rörliga priset per kWh 2,69 kronor. I januari var det 0,96 kronor. I snitt för villor tillkom också cirka 20 öre per kilowattimme för elnätskostnader
Det är förstås även glada över att slippa höga elräkningar, trots att de även investerat mycket pengar i sina anläggningar.
– Absolut. Tanken har hela tiden varit att vara så självförsörjande som möjligt. Jag förstår att regeringen är tvingad att hjälpa hushållen med elstöd. Men tyvärr är det ju som att elda upp pengarna. Hade man för flera år sedan i stället satsat på rejäla avdrag för energieffektiviseringar, så hade inte så många drabbats så hårt nu, säger Boo Östberg.
Nästa steg i familjens projekt var att de 2013 satte upp solceller. På deras stalltak finns solceller på 4,7 kilowatt, vilket motsvarar en mindre villaanläggning i dag.
Ett bröd ligger i ugnen i den vattenmantlade vedspisen som även värmer upp husets vattentankar.
Mitt i familjens kök tronar i dag även en modern, vattenmantlad vedspis. Där går det att koka mat på en blank spishäll och i ugnen brukar familjen laga lasagne och potatisgratänger.
Att vedspisen är vattenmantlad innebär att vattenrör runt spisen också laddar vattentankarna i huset med värme.
– Spisen är jättebra. Tack vare den och bergvärmen kan vi få varmt även under årets kallaste månader, när det inte är så många soltimmar. Om vi är borta och inte kan elda, kan bergvärmepumpen vid behov gå i gång, säger Boo Östberg.
"Jag använder mycket mindre el än om jag hade bott i ett helt eget hus. En fördel med att bo så här är att vi kan dela på installationerna på gården", säger Hercules Östberg.
Familjen har även lagt ner ett rör till Hercules och Atlas lägenhet som ligger i ett annat hus på gården.
– Egentligen hade det mest energieffektiva varit att vi bodde alla under samma tak, å andra sidan använder jag mycket mindre el nu än om jag hade bott i ett helt eget hus. Fördelen här är att vi kan dela på installationerna på gården och kan föra ut varmt vatten från stora husets system även till lägenheten, säger Hercules Östberg, om fördelarna med att vara flera på gården.