Om alternativ A längs den befintliga järnvägen väljs för att bygga de nya spåren kommer de att anslutas till Ostkustbanan. Väljs däremot alternativ B eller C, som går längs med E4, ansluter spåren till Arlandabanan.
Oavsett vilken placering de nya spåren får mellan Bergsbrunna och gränsen till Stockholms län blir det i normalfallet möjligt att köra dubbelt så många persontåg än i dag mellan Uppsala och Stockholm.
Väljer man alternativ A byggs de nya spåren längs den befintliga järnvägen, och kommer att ansluta till Ostkustbanan vid Myrbacken samt till Arlandabanan. Väljer man däremot alternativ B eller C som går längs E4 ansluter istället de nya spåren endast till Arlandabanan. Vilken anslutning man väljer kommer att ha betydelse för hur robust tågtrafiken blir mot störningar.
Om den separata sträckningen utmed E4 väljs för de två nya spåren och det blir stopp på de nya spåren som när exempelvis Arlanda Express spårade ur förra våren, blir det svårt att leda trafiken runt olycksplatsen.
– I alternativen med separat sträckning i en egen korridor påverkas inte alla fyra spår samtidigt om det blir en större störning. Men samtidigt kan det innebära att mindre störningar hanteras sämre om vi väljer en ny korridor. Då har vi bara ett spår i motsatt riktning att leda om trafik på, säger Trafikverkets projektchef Niklas Dernell om alternativen där de nya spåren enbart ansluts till Arlandabanan.
Våren 2023 blev det totalstopp på Arlandabanan. Om de två nya spåren på Ostkustbanan ansluts till Arlandabanan söder om Knivsta så blir det svårare att hantera mindre störningar i tågtrafiken. Ju fler spår som ligger bredvid varandra desto lättare är det att leda om trafiken.
Det innebär att mindre störningar kan hanteras skapligt i alternativ A på kartan (utmed befintliga spår), samtidigt som det finns andra nackdelar med det förslaget.
– Ja, om det blir större störningar behöver vi stänga alla fyra spår i det alternativet.
Trafikverket har presenterat tre alternativ för placeringen av de två nya spåren från Bergsbrunna till länsgränsen. Längs den befintliga järnvägen (alternativ A) eller längs med E4 (alternativ B respektive C).
En annan fråga som dykt upp är om tågen verkligen kommer att kunna köra 250 kilometer i timmen utmed nuvarande sträckning genom Alsike och Knivsta. De två nya spåren är i alla tre placeringsalternativ tänkta att användas till snabbtåg, det vill säga fjärrtåg och regionaltåg som inte gör uppehåll i Knivsta.
– Hur framtida trafikering kommer se ut vet vi ännu inte, men vi visar några möjliga scenarier i samrådsunderlaget. De nya spåren ska dimensioneras för en högsta hastighet av 250 km/h men på vilka sträckor den hastigheten kommer gälla vet vi ännu inte, det kommer utredas vidare.
Till större störningar räknar Trafikverket personpåkörningar, ställverksfel och nedrivna kontaktledningar. Sådana fel kan stoppa all trafik på de fyra spåren om alternativet med två nya spår utmed befintliga järnvägen väljs. Bilden visar en nedriven kontaktledning.
Kan tågen ha en lägre hastighet genom samhällen?
– Absolut, så kan det vara, men vi är inte på den detaljnivån nu när vi tittar på korridorer. Vi tror att det är möjligt att gå i 250 km/h, men då måste vi också titta på vilka konsekvenser och fördelar det ger i förhållande till andra hastigheter, så det är en fortsatt utredning helt enkelt.