Rutor ska rädda sånglärkan

Sånglärkan ska räddas med lärkrutor. Det vill Upplands ornitologiska förening som hoppas att allmänheten ska vara beredd att stötta lantbrukare som gör en insats för fågellivet.

Jan Wärnbäck från Upplands ornitologiska förening vill rädda sånglärkan genom att låta bönderna anlägga lärkrutor som allmänheten sedan kan köpa. Här på den åker i Lagga utanför Knivsta där de första lärkrutorna finns.

Jan Wärnbäck från Upplands ornitologiska förening vill rädda sånglärkan genom att låta bönderna anlägga lärkrutor som allmänheten sedan kan köpa. Här på den åker i Lagga utanför Knivsta där de första lärkrutorna finns.

Foto: Eva Nevelius

Knivsta2010-09-23 09:11

Precis som man tidigare haft möjlighet att köpa regnskog i Amazonas kommer man inom kort att kunna köpa en lärkruta i Lagga. Det handlar om att lantbrukarna lyfter på såmaskinen och låter ett område vara osått. På så sätt bildas en ruta utan tätt växande gröda på ungefär 20 kvadratmeter där sånglärkan kan hålla till.
–  Sånglärkan är fortfarande vanlig. Men den har minskat med 50–70 procent de senaste 30 åren som en följd av rationaliseringen av jordbruket. Det finns ingen plats för sånglärkan som lever hela sitt liv i odlingslandskapet längre, berättar Jan Wärnbäck i Upplands ornitologiska förening.

Att lärkrutor är en effektiv åtgärd vet man efter engelska studier. På ett enkelt sätt underlättar man för sånglärkorna att hitta mat och få ut fler ungar. Ett problem är nämligen att höstvetet numera växer så tätt att fåglarna inte riktigt hittar någon plats att vara på.
–  Idén kommer från projektet Fågelskådare och lantbrukare i samverkan  som Hushållningssällskapet och Sveriges ornitologiska förening driver tillsammans. Men det finns inga incitament för lantbrukarna att göra den här insatsen. Jag tycker inte man ska lägga ansvaret på den enskilde bonden. Hela samhället måste vara med och betala, säger Jan Wärnbäck.
Han kläckte därför idén att låta allmänheten köpa en lärkruta för 50 kronor av föreningen. Pengar som ska gå direkt till att ersätta produktionsbortfallet för lantbrukarna.
–  Lantbrukarna gör många tjänster åt allmänheten genom att bland annat hålla landskapet öppet. Men vi är inte alltid beredda att betala för det. Nu får vi se hur det här faller ut.

Till att börja med har en av hans egna grannar i Lagga i Knivsta kommun, Sören Wass som driver Årby gård tillsammans med sin bror anlagt ett antal lärkrutor när han sådde årets höstvete. Tanken är att det ska bli 100 rutor, två rutor per hektar.
–  Jag och brorsan är intresserad av natur, jakt och viltvård. Som lantbrukare lever man av och med naturen. Vi har alltid värnat om fåglarna i alla tider och det här kommer säkert att gynna även andra arter, säger han.
Ännu så länge syns det inte mycket på det fält vi besöker utanför Lagga. Men till våren när vetet vuxit sig högt kommer det att synas tydligt var rutorna är placerade. Då hoppas också Upplands ornitologiska förening kunna ta ut de nya ägarna till lärkrutorna på besök.




LÄRKAN MINSKAR SNABBT

Sånglärkan är en av jordbrukslandskapets karaktärsfåglar och för många det absoluta vårtecknet. Sånglärkan lever hela sitt liv i jordbrukslandskapet både under häckningstid och på övervintringsplatser i länder som Storbritannien och Frankrike.
Enligt både nationella och uppländska inventeringar minskar antalet fåglar snabbt. I Uppland handlade det om en minskning på 43 procent mellan 1994 och 2004. En orsak är större åkrar, färre diken och tätare grödor.
Det går att läsa mer om arbetet med att anlägga lärkrutor på www.uof.nu

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!