Sankt Lars kyrkoruin är belägen mellan stadshuset och Prästgatan. De byggnadsrester som idag bevarade ovan jord är endast en liten del av den ursprungliga kyrkan. Hur den en gång såg ut vet man väldigt lite om.
-Det gjordes en mindre arkeologisk undersökning på platsen 1989. Men det går inte att skapa en helhetsbild av kyrkan utifrån resultaten. Tolkningen av Sankt Lars ålder ligger mellan 1100-talet till andra hälften av 1200-talet, säger Anders Wikström.
Är inte andra hälften av 1200-talet lite sent?
-Ja, det är det. Tolkningen bygger på fynd som framkom 1989. säger han.
1997-1998 undersökte Sigtuna museum den del av Prästgatan som ligger parallellt med kyrkans förmodade utbredning. I schaktet fann arkeologerna en massgrav, troligen som följd av en epidemi i staden. Omständigheterna gör att arkeologerna misstänker att graven anlades intill en ännu äldre kyrkobyggnad på platsen.
Att så lite finns bevarat av Sankt Lars beror till stor del på att Sigtunabor efter kyrkans förfall återanvände de inmurade stenarna som byggmaterial.
- Sankt Lars användes som skola på 1600-talet. Men efter en brand förföll kyrkan till en ruin, säger Anders Wikström.
Andreas Viberg från Arkeologiska forskningslaboratoriet doktorerar på markradarundersökningar. Han berättar att markradarn körs fram och tillbaka över gräsmatten enligt uppmätta koordinater. När informationen sammanställs och bearbetas kommer eventuella grundmurar och andra konstruktioner i marken att framträda.
Markradar är som metod ingen nyhet. Anders Wikström berättar att utvecklingen av ny programvara under senare år har gjort analysen mycken mer tydliga.
-Förhoppningsvis kan vi få en ganska klar bild vad som finns i marken, säger Anders Wikström.
Analysen kommer även att publiceras i en populärvetenskaplig artikel. Men när det ska ske är oklart. Tidigare har även delar av klosterlämningarna söder om Mariakyrkan undersökts med markrader.