Kommunrevisorn Ronny Hellström (SD) och kommunstyrelsens ordförande Klas Bergström (M) har olika syn på Knivsta kommuns ekonomi.
Kommunstyrelsens ordförande Klas Bergström (M) har beskrivit förra året som ett rekordår för kommunen. Enligt de siffror som presenterats gjorde kommunen en vinst på nästan 39 miljoner kronor.
Men i en granskning av Knivsta kommuns årsredovisning för 2020, gjort av ett oberoende externt revisionsföretag, konstateras att kärnverksamheten inte alls går med vinst utan tvärtom med förlust.
Det verkliga resultatet som mäter effektiviteten i kommunen blev minus 19,6 miljoner, menar revisorerna som kritiserar att intäkter från bland annat markförsäljningar samt statliga coronapengar på 35 miljoner kronor för minskade skatteintäkter inte räknats av från resultatet. Det framgår heller inte hur mycket kommunen förlorat på grund av pandemin, vilket också kritiseras.
– Resultatet är dopat på så sätt att kommunen har fått en vinst från markförsäljning på nästan 43 miljoner. Och skatteintäkterna blev inte så mycket sämre som man trodde och kostnaderna har inte ökat lika mycket, så i stort sett är de 35 miljonerna ett extra bidrag som vi fått för 2020 och som vi sannolikt inte får det här året.
Det sa Ronny Hellström (SD), ordföranden för kommunens revisorer, när han på kommunfullmäktiges möte i förra veckan presenterade revisionsföretagets granskning. Deras bedömning är att ”resultatet för 2020 inte är förenligt med de finansiella mål som fullmäktige fastställt i budgeten”.
De förtroendevalda revisorerna, som representerar fem olika partier och är valda av kommunfullmäktige, anser också att markförsäljningar för att få ekonomin i balans inte håller långsiktigt och konstaterar dessutom att kommunkoncernens totala låneskuld ökat med nästan en miljard på fem år, även om den minskade något förra året.
Enligt en prognos kan ytterligare en miljard behöva lånas till 2027, vilket skulle innebära en ökad låneskuld per invånare från dagens 92 000 till 120 000 kronor. I förlängningen riskerar kommunen att inte få låna mer pengar och att ekonomin försämras ytterligare om räntan stiger.
Revisorerna pekar också på att Knivsta valt en högre skattesats än genomsnittet i riket och att kostnadsnivån förra året var 45 miljoner högre än i liknande kommuner.
”Vi bedömer att konkreta åtgärder måste vidtas för att komma tillrätta med kommunens strukturella underskott”, står det i rapporten.