Rektorslöner beror på resultatet
Lönesättningen av rektorerna i Knivsta kommun upprör Lärarförbundets ordförande i Knivsta, Åsa Andersson menar att det enda kriteriet som varit värt något är budget i balans.
Och den lönesättningen av rektorer ställer inte Åsa Andersson upp på. Enligt henne finns det fyra kriterier som vägs in för rektorerna: personalledingsförmåga och arbetsmiljö, administrativ förmåga, ekonomi i balans och utveckling av verksamheten.
- Vad ska en rektor som får ett åläggande från Arbetsmiljöverket göra? Som måste överskrida budgeten för att klara av målet att ha en god arbetsmiljö? frågar Åsa Andersson.
Peter Svantesson, utbildningschef, säger till UNT att hänsyn tas till stora investeringar. Om rektorernas bedömningsgrunder säger han så här:
- Självklart ser vi till samtliga kriterier. Däremot råder det inget tvivel om att just budget i balans vägt mycket, mycket tungt. Det är en markering av att man inte kan göra av med pengar som man inte har, säger Peter Svantesson som menar att det finns en resursfördelningsmodell som är rättvis och den ska följas.
- Vad sänder det ut för signaler om en rektor anställer två lärare extra för att visa upp en bra verksamhet, och går back. Är det rättvist mot andra kolleger?
Länge såg det ut som det inte skulle bli några kronor alls för rektorer som inte klarat ekonomin på sina enheter Men områdesrektorerna justerade så att det i alla fall skulle bli 300 kronor mer i månaden till dem som visat röda siffror:
- Nu känns det som att jag likaväl kunnat vara utan de där pengarna, säger Maghite Asp som bland annat är rektor för Gredelby förskola.
- Naturligtvis känns den här behandlingen lite kränkande.
Hon tycker inte att skolan har några vidlyftiga affärer och tycker belöningssystemet är orättvist.
- Jag har många små enheter och då går det inte så lätt att få det att gå ihop. Det enda som går är att ta bort personal, men vi kan inte ha klasser på 40 elever. Trots allt är det barn vi har att göra med, säger Maghite Asp.
Åsa Andersson vill att kommunen "slutar slår på rektorerna och i stället skjuter till de resurser som krävs.
Hon kan bara se en ljuspunkt i förhandlingarna med kommunen:
- Det enda som är bra med det här avtalet är att det äntligen är underskrivet, efter ett år, säger Åsa Andersson
Lärarpersonalen får i snitt en löneökning på cirka 2,5 procent. Alldeles för dåligt, men troligtvis mer än en del kommunalt anställda rektorer får i år.
Så jobbar vi med nyheter