"Det här är ett livsprojekt och jag vill skapa något bra för regionen, något som verkligen behövs", säger Svante Smeds, vd på Knivstaföretaget Östuna T & ÅV.
Ett fem hektar stort kalhygge breder ut sig i Vilsten, några hundra meter in från länsväg 273 mellan Husby-Långhundra och Almunge. För ett år sedan avverkades skogen, som ett första steg i bygget av en återvinningsanläggning och senare en betydligt större deponi i området.
Planerna har funnits i flera år. Redan 2016 hade Svante Smeds, vd och ägare till Knivstaföretaget Östuna T & ÅV, ett möte med Knivsta kommun.
– Jag har jobbat fem timmar i veckan i sex år och lagt fyra miljoner kronor ur egen ficka på det här. Det här är ett livsprojekt och jag vill skapa något bra för regionen, något som verkligen behövs, säger Svante Smeds.
Behovet av deponier i expansiva Mälarregionen är stort. Innan nya gator, bostäder och industrier kan byggas måste marken förberedas och grävas ut, vilket skapar stora mängder schaktmassor av bland annat jord, lera, sten och grus. En del kan återvinnas, annat räknas som avfall och kan innehålla föroreningar och måste deponeras utifrån miljölagstiftningens krav på rening och hänsyn till natur och människor.
Den planerade verksamheten ska i full drift kunna ta emot totalt 600 000 ton schakt- och rivningsmassor årligen på en 47 hektar stor yta. Det är ungefär lika stort som 87 fotbollsplaner. På 30 års sikt kommer maximalt sju miljoner ton miljöfarligt avfall ligga kvar i deponin, men siffran kan enligt företaget bli lägre om återvinningstekniken utvecklas.
För att rena det förorenade vattnet från anläggningen kommer stora vattendammar att byggas i området. Svante Smeds visar var de kommer att ligga.
I dag finns inga liknande avfallsverksamheter i Uppsala län, enligt Svante Smeds, och deponier i andra län stänger inte sällan efter ett halvår när den tillåtna avfallskvoten nåtts.
– Då måste trafiken gå någon annanstans långt bort och det blir väldigt dyrt att bli av med schaktmassor, vilket drabbar alla som ska bygga nytt. Den enorma mängden tunga transporter ökar också koldioxidutsläppen och sliter på vägarna, säger Svante Smeds, som menar att området av flera miljöskäl lämpar sig väl för en deponi.
En del av skogen i området har redan avverkats. Sedan 2019 har Mikael Jansson och Simon Bergman protesterat mot deponiplanerna.
Men här krockar åsikterna. På ena sidan står företaget och de fastighetsägare som hyrt ut marken i 30 år. På andra sidan boende längs väg 273 som oroas över buller, ökad tung trafik och förorenade vattendrag, vilket UNT berättat om tidigare.
Efter flera år av protester och överklaganden närmar sig deponifrågan nu ett avgörande. På tisdag har mark- och miljödomstolen i Nacka kallat till huvudförhandling i Knivsta kommunhus i två eller tre dagar. Då ska parterna lägga fram sina bästa argument.
De närboende Simon Bergman och Mikael Jansson i det planerade deponiområdet som är tänkt att bli 47 hektar, vilket är ungefär lika stort som 87 fotbollsplaner.
– Vi har lagt ner otroligt mycket tid och pengar för att få stopp på det här. Så det känns bra att det nu kommer till ett beslut, säger Simon Bergman som själv bor cirka 700 meter norr om skogsområdet.
Han är talesperson för de närboende som sedan 2019 kämpat mot företagets planer. De har dessutom stöd från länsstyrelsen, Naturskyddsföreningen och Upplands ornitologiska förening som bland annat menar att en deponi skulle hota tjäderbeståndet på platsen.
– Vårt huvudargument är att företaget aldrig haft ett alternativ till platsen och det går emot lokaliseringsprincipen i miljöbalken. Det och förekomsten av tjäder, som är fridlyst, tror jag att domstolen tar mest hänsyn till, säger Simon Bergman.
Förekomsten av tjäder i området kan komma att stoppa planerna på en deponi. Arkivbild.
Knivsta kommun var från början positiv till planerna och i juni 2020 beviljades bygglov för en återvinningsanläggning för 200 000 ton byggavfall på platsen. Men efter att närboende överklagat och även länsstyrelsen sagt nej och upphävt bygglovet bytte kommunen sida och är nu emot både återvinningsanläggningen och deponin.
– Vi är emot eftersom det finns stora risker för naturen och vattendragen i området, säger Ivan Krezic, Knivsta.nu, ordförande i bygg- och miljönämnden.
Ivan Krezic (KNU), ordförande i bygg och miljönämnden i Knivsta kommun.
Kan deponin stoppas om domstolen säger ja?
– Då får vi i så fall undersöka hur möjligheterna är att ta ett annat beslut.
Beskedet upprör Svante Smeds.
– Det duger inte att kommunen ändrar sig i elfte timmen. Verksamheten behövs och det är helt galet att vi i Knivsta kör våra schaktmassor till en annan kommun, säger han och påpekar att anläggningens syfte är att bidra till en cirkulär ekonomi och klimatomställningen.
Så deponin påverkar inte miljön negativt?
– Nej, tvärtom. Någonstans måste vi ta hand om materialet. Jag bor ju själv i den här bygden och vill inte förstöra den.
Oavsett vilket beslut som fattas efter domstolsförhandlingen i kommunhuset fortsätter rättsprocessen, tror Simon Bergman.
– Ja, minst ett år till. Antingen överklagar vi eller så överklagar företaget.