Pippi på fjärilar

Knivstabon Vigge Ulfsson har under sommarlovet inventerat Gredelby hagars fjärilsliv på uppdrag åt Knivsta kommun som beslutat att avsätta området som naturreservat.

Vigge Ulfsson. Har ägnat sommarlovet med att inventera Gredelby hagars fjärilsliv. I oktober ska han lämna sin rapport som ska ligga till grund för den skötselplan som håller på att tas fram för området.

Vigge Ulfsson. Har ägnat sommarlovet med att inventera Gredelby hagars fjärilsliv. I oktober ska han lämna sin rapport som ska ligga till grund för den skötselplan som håller på att tas fram för området.

Foto: Jens Flyckt

Knivsta2017-08-17 14:21

Det är i mitten av augusti. Någon enstaka dagfjäril syns i den betade hagmarken. Men på grund av torkan är förutsättningarna för fjärilar för tillfället dåliga.

– Det har varit en torr sommar och djuren som gått här har nästan betat av alla blommor som fjärilarna gillar. Och i och med att det varit kallt och knappt har regnat så har det inte vuxit upp någon ny vegetation, säger Vigge Ulfsson och fångar en guldvinge med fjärilshåven. Den lilla fjärilen, som är typisk för hävdade hagmarker, släpps därefter fri.

Vem är du?

– Jag heter Vigge, är 16 år, uppvuxen i Knivsta och har gått på Alsikeskolan. Nu läser jag andra året på den naturvetenskapliga linjen på Rosendalsgymnasiet. Mina föräldrar, Karin Martinsson och Ulf Swenson, är botanister och jag har varit med dem i hagarna sedan jag var liten.

Inventeringen är den första i sitt slag som genomförs i området.

Enligt Vigge Ulfsson visste de sedan tidigare att området har höga naturvärden. Det har tidigare inte gjorts några fjärilsinventeringar här.

Historiska kartor visar att Gredelby hagar betades redan för två hundra år sedan. På 1920-talet uppmärksammades områdets naturvärden och på 1960-talet, då en dragning av E4:an genom Gredelby diskuterades, väcktes frågan om att bevara områdets naturvärden. År 2005 inleddes ett restaureringsprojekt, under ledning av Ulf Swenson. Området var då igenvuxet. I takt med att buskar röjs och mular betar har torrbackarnas mångfald återskapats.

Hur har du gått tillväga i inventeringen?

– Vi lade en sträcka där vi försökte täcka in så många biotoper som möjligt. Inventeringen har sedan skett längs denna sträcka, säger Vigge Ulfsson.

Det är inte enbart dagfjärilar som undersökts. Även nattfjärilar som flyn, mätare och vecklare, vilka är betydligt mer svårinventerade, har kartlagts.

– Jag och pappa har inventerat nattfjärilarna. Vi har även haft en expert från Blekinge till vår hjälp. Det går till på så sätt att man går ut på natten, spänner upp ett vitt lakan som man belyser med UV-lampa. Dit dras sedan nattfjärilarna. I och med att det måste vara mörkt så blir det en intensiv tid när augustinätterna kommer, säger han.

Hur har det gått?

– Vi har hittat 269 fjärilsarter varav 33 är dagfjärilar. Bland rariteterna vi hittat finns jungfrulinsfly, violettkantad guldvinge och sexfläckig bastardsvärmare. Resultatet är ganska bra men hade vädret varit mer gynnsamt så hade vi antagligen hittat fler arter. Det är mycket vi fortfarande inte känner till, säger han.

Många av de växter som trivs i den betade hagen är känsliga för konkurens. Blir vegetationen för högt trycks betesgynnade arter som kattfot, jungfrulin och toppjungfrulin undan.

– Det växer mycket jungfrulin i Gredelby hagar och det gynnar bland andra det hotade jungfrulinflyet som vi har hittat där, säger Vigge Ulfsson.

Gredelby hagar och Trunsta träsk

Det tätortsnära naturområdet är beläget strax norr om Knivsta tätort. Trunsta träsk var fram till torrläggningsföretaget 1936 en liten sjö. 2007 återstod en klarvattenyta på knappt 1 hektar. Genom dämning av Knivstaån och bekämpning av vass har sjön återskapats till en attraktiv fågelsjö.

Gredelby hagar är en femton hektar stor hagmark En botanisk raritet är ängsgentianan.

2015 tilldelades Trunstagrupen Ardatabankens naturvårdspris för arbetet med att restaurera områdets naturliv.

http://svenskbotanik.se/wp-content/uploads/2013/10/swenson.pdf

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!