Det är fredag och lunchtid på äldreboendet Vilhelms gård i Knivsta. Vid ett av borden på plan fyra sitter Bertil Ahnfors och Carl Seger och njuter av lax med potatismos.
– I dag är det en klassiker som jag gillar allra bäst. Fisk är en favorit. Kyckling i olika former är gott också, säger Bertil Ahnfors.
– Lasagnen brukar också vara bra, tillägger Carl Seger.
Han saltar och pepprar sin mat och sträcker sedan artigt över salt- och pepparkaren.
Vilhelms gård i Knivsta har nischat in sig på mat. För andra året i rad har de rankats högt i White Guide Senior, bland 250 besökta boenden.
– De dyker upp oanmälda och intervjuar personal och boende, berättar verksamhetschef Nicola Youngman.
Förra året vann hon i kategorin Årets boendechef i White Guide Senior. I år kom hon på andra plats. Boendet kom fyra i kategorin Årets kockar och femma i Årets seniormåltid. Kocken Vicente Esteves knep plats två i Årets stjärna.
Framgången beror främst på ett bra lagarbete, enligt Nicola Youngman. Ett boenderåd tar emot önskemål och synpunkter från de boende. Undersköterskorna rapporterar om någon fått sämre aptit så att de kan utreda varför. Kockarna rör sig ute bland borden och pratar med de boende. En gång i månaden har de kostmöte då de diskuterar vad de kan förbättra.
När alla ätit upp maten serveras efterrätten, rabarberkompott med marängtäcke och vaniljglass. Här är det efterrätt veckans alla dagar.
Torsdagar är en höjdare, tycker herrarna vid bordet. Då serveras alltid ärtsoppa med pannkakor, sylt och grädde.
– Hemstekta, det är viktigt, säger Carl Seger.
– Vad som möjligen saknas är mejram och timjan, säger Bertil Ahnfors.
Det har inte personalen hört förut, men kryddor är lätt att ordna säger Nicola Youngman.
En gång i månaden har de ett mattema relaterat till något land. Senast var det Brasilien. Då serverade de en brasiliansk köttgryta och spelade karibisk musik. Onsdagar är det afternoon tea. På tisdagar har de något de kallar önskelunchen, då turas matgästerna om att önska en rätt. Kräftskiva och surströmmingsskiva är tradition, liksom julgröt med skinksmörgås och ljuskväll på Alla helgona helgen. På sommaren grillar de på gården. Nobelfest är det också varje år. Då sätter sig Carl Seger till bords klädd i frack. Han har sjungit i manskören OD.
Hur viktig är maten?
– Mycket, svarar både Carl och Bertil med eftertryck.
– Det är en stor del av det sociala. Visserligen pratar vi inte så mycket, men vi njuter av maten, säger Bertil Ahnfors.
Två av kockarna kommer ut från köket och slår sig ner vid bordet, klädda i vit kockskjorta och svart mössa.
– Vi vill ge de äldre en smakupplevelse. Vi jobbar från hjärtat, säger Vicente Esteves.
Han bakar mycket och är extra uppskattad för sina tårtor. Varje gång någon fyller år blir det tårta.
Kockkollegan Daniel Forsberg berättar vilka rätter de äldre gillar allra bäst.
– Köttbullar med potatismos, kålpudding och kalops. All husmanskost.
Temadagarna är uppskattade. Då serveras lite mer exotiska och annorlunda rätter, men då är de äldre förvarnade och det blir ett ämne att samtala kring vid borden.
– De skulle inte uppskatta det varje dag, säger Susanne Malmberg, äldrepedagog.
Även vegetariskt går bra, till exempel grönsaksbiffar, så länge de tillagas åt husmanskosthållet.
Men paltbröd, bröd som bakas med blod som degspad, gick inte alls hem. Det har de inga planer på att laga igen.