De som kan läsa dari kan se på tatueringen vad han heter. Hur gammal han är kan han tala om. Han fyller 18 år 15 december 2017. Det framgår av hans afghanska id-handling, tazkira, som han lämnat till Migrationsverket.
Migrationsverket bryr sig inte om tazkiran, de har bestämt att Azizullah fyllde 18 i början av oktober. Att hans ålder skrivits upp fick han veta 13 oktober, samma dag som han fick underhandsbesked om att han inte får uppehållstillstånd.
För asylsökande ungdomar betyder 18-årsdagen mycket mer än körkort eller att serveras alkohol på restaurang. För dem handlar det om var de får bo under asylprocessen, och också om vilka chanser de har att få uppehållstillstånd.
Nu bor Azizullah på HVB-hemmet Strandgården i Knivsta. Den som är asylsökande och under 18 år är kommunens ansvar, den som fyllt 18 räknas som vuxen och ansvaret går över till Migrationsverket. Det finns kommuner som låter ungdomar stanna för att gå klart gymnasiet.
Torsdagen 9 november gick Azizullah och hans gode man Johanna Dahlfors till Migrationsverkets kontor i Uppsala och fick det formella avslagsbeskedet. Samma dag tog NATO beslut om att utöka NATO:s insats Resolute Response till 16 000 man. Totalt kommer 20 000 utländsk militärpersonal finnas i Afghanistan med uppgift att stabilisera landet.
För Azizullah är NATO:s närvaro i hans hemland av liten betydelse. Han är hazar, en etnisk shiamuslimsk minoritet i det sunnidominerade Afghanistan. Hazarerna har förföljts under lång tid, och många är flyktingar, de flesta i Iran och Pakistan.
Azizullah berättade fåordigt men på god svenska om hur han kom till Sverige i november 2015, fick ett boende först i Märsta där han i mars 2016 började skolan. Efter att ha flyttat till Strandgården gick han i höstas över till språkintroduktionsklassen vid Sjögrenska gymnasiet i Knivsta.
Strandgården ska stängas, Azizullah har fått sin ålder uppskriven med 1,5 månad och avslag på ansökan om uppehållstillstånd. Migrationsverkets beslut kommer att överklagas, men för Azizullah är framtiden ändå oviss. Klädd som en svensk tonåring i jeans, sportskor, tröja och keps avslöjade händerna hur spänd han var. Han öppnade och knäppte dem, drog i tröjärmarna, ibland trummade han tyst med fingrarna i bordsskivan.
– Jag förstår inte Sverige, varför får jag inte stanna? Jag vill göra klart språkintroduktionsklassen. Börja på yrkesprogram och bli elektriker. Det är min dröm. Hade det funnits säkra områden i Afghanistan hade jag stannat där, inte tagit mig hela vägen till Sverige.
Vänner till honom har utvisats till Afghanistan där säkerhetsläget stadigt försämrats de senaste åren.
– Först hade vi kontakt. De hade det inte bra. Det är länge sedan jag hörde av dem. Det är så många attentat där.
Johanna Dahlfors god man-förordnande går ut 28 november, Azizullah räknas ju som 18 år och vuxen. Hon är djupt kritisk till hur asylsökande i 18-årsåldern behandlas av svenska myndigheter och politiker:
– Alla förändringar av lagar och rättspraxis har försvårat enormt för de här ungdomarna, och många kommuner väljer att inte göra vad de kan för att hjälpa dem. Det är slöseri på så många plan att inte ta tillvara deras driv, energi och kunskapstörst. De kan och vill bidra till Sverige, säger hon.
När Azizullah tog adjö sträckte han fram en tunn och stressfuktig hand. Blicken vandrade upp och ned längs gatan, upp mot träden och fastnade en kort stund på löven som föll i en vattenpöl.
– Lycka till, sade jag.
– Tack, sade Azizullah, och gick.
En tunn tonåring med nervösa händer, lite flackande blick och en framtid som hotar bli lika mörk som vinternätter.