Knivsta reningsverk ska skrotas 2028. Verket kan bara ta emot avloppsvatten från 13 000 personer. När kommunen ansluter sitt avloppsnät till Käppalaverkets avloppstunnel så kommer kapaciteten bli för 45 000 personer i Knivsta centralort.
Att reningsverken i Knivsta kommun är otillräckliga åt den växande befolkningen är något som kommunens politiker har känt till länge. 2016 beslutade majoriteten därför att ansluta Knivsta reningsverk till Käppalaverket på Lidingö.
2028 ska ledningen från Knivsta mot Käppala stå klar. Men det räcker inte enligt Peter Bergkvist, gruppledare för Miljöpartiet i Knivsta och tidigare strategisk rådgivare på Kemikalieinspektionen.
– Kommunen kan inte blunda för Knivstas dåliga reningskapacitet. De närmaste 4–6 åren måste vi säkerställa en acceptabel rening tills Knivsta ansluter till Käppala, säger han.
Peter Bergkvist (MP) anser att Knivsta kommun ska släppa ut mindre kväve, fosfor och läkemedelsrester. "Kommunen kan inte fram till att vi ansluts till Käppalatunneln blunda för att vi har utsläpp och problem med gammal teknik", tycker han.
Peter Bergkvist föreslår att kommunen i samarbete med bolaget Roslagsvatten, som äger reningsverken i Knivsta, ska ta fram förslag på tekniska lösningar.
– Det kan handla om att tillfälligt öka kapaciteten i det sista reningssteget och att införa åtgärder som minskar risken för fortsatta bräddningar. Det skadar livet i Knivstaån, Garnsviken och ut i Mälaren varje gång orenat vatten släpps ut härifrån Knivsta reningsverk.
Vid kraftiga regn riskerar källare och gator att översvämmas av avloppsvatten. Därför används bräddning i gamla reningsverk – det vill säga tillfälliga utsläpp av orenat avloppsvatten när verken blir överbelastade.
Ett annat problem är att brist på avloppsrening kan sätta stopp för bostadsbyggande. I Lagga, Vassunda och Västersjö finns tre mindre reningsverk.
– Vassunda reningsverk kan inte ansluta fler hushåll och därför är det inte tillåtet att bygga fler bostäder i området. Det här hindrar utvecklingen av kommunen, tycker Peter Bergkvist.
Knivstaån är liten vid Knivsta reningsverk. På sommaren kan så mycket som 95 procent av allt vatten i ån vara avloppsvatten.
Knivstaån byter namn till Lövstaån innan den rinner ut i Garnsviken i Sigtuna kommun.
Det Knivsta reningsverk bland annat släpper ut är kväve och fosfor, något som bidrar till övergödning och igenväxning av Garnsviken. I ån har också hittats höga halter av diklofenak som används i antiinflammatoriska mediciner, samt metaller och klorerande ämnen. De sistnämnda brukar finnas i lösningsmedel inom industrier och verkstäder.
Garnsviken bedöms av Sigtuna kommun som ett av det mest förorenade vattendragen i regionen och man kämpar med åtgärder för att vattnet ska klara gällande miljökvalitetsnormer.
– Halter av diklofenak flera kilometer nedströms Knivstaån beror troligen på utsläpp från Knivstas reningsverk. Eftersom vi har en ung befolkning har vi troligtvis också mer östrogena ämnen, från exempelvis p-piller, i vårt avloppsvatten än i andra kommuner, så kraven på rening borde egentligen vara högre på Knivsta, säger Peter Bergkvist.
Anläggningen för läkemedelsrening vid Knivsta reningsverk.
Läkemedelsrester kan exempelvis ge skador på organ, skapa beteenderubbningar och reproduktionsstörningar hos fisk. Men i dag finns inga gränsvärden för utsläpp av medicinrester i avloppsvatten.
Peter Bergkvist (MP) vid Knivsta reningsverk
Knivsta reningsverk ska skrotas 2028. Verket kan bara ta emot avloppsvatten från 13 000 personer. När kommunen ansluter sitt avloppsnät till Käppalaverkets avloppstunnel så kommer kapaciteten bli för 45 000 personer i Knivsta centralort.
Ute i vattendragen kan läkemedelsresterna påverka exempelvis fiskars reproduktion och människors dricksvatten, även i mycket låga mängder.
2016–2017 genomfördes landets första fullskaliga ozonrening i anslutning till Knivsta reningsverk. Forskarna lyckades rena bort 80 procent av alla läkemedelsrester ur Knivstabornas avloppsvatten. Men efter försöket ville kommunen inte köpa anläggningen. Den enda kommun i landet som infört ozonrening är Linköping. I dagsläget finns inga regler som tvingar kommunerna att göra detta.
Stora delar av anläggningen står nu fortfarande kvar oanvänd intill Knivsta reningsverk.
– Det vore bra om vi får en sådan rening igen, tycker Peter Bergkvist.
Vad skulle det kosta att förbättra reningen fram till år 2028?
– Det är en fråga för Roslagsvatten att titta på. Jag vill att kommunen ger dem i uppdrag att ta fram förslag på tekniska lösningar och kostnader.
Sigtuna kommun kämpar tillsammans med markägarna med en långsiktig åtgärdsplan för att Garnsviken inte ska växa igen mer.
En damm utanför Knivsta reningsverk.
Knivstavattens ordförande Mikael Rye-Danjelsen (KNU) svarar att reningsverket i Knivsta uppfyller miljövillkoren.
– Vi ligger väl inom våra ramar för tillståndet och Roslagsvatten har en beredskap om Knivsta skulle växa ännu mer före 2028 då vårt nät ansluts till Käppalaverket. Det finns en beredskap för att gå in med olika åtgärder och det kan till och med bli tal om en mindre utbyggnad av Knivsta reningsverk om det behövs före 2028.
Mikael Rye-Danjelsen svarar att kommunen följer miljötillståndet, men att de ser fram emot att få en bättre rening då deras avloppsnät ansluts till Käppalaverket 2028.
Peter Bergkvist (MP) vid Knivsta reningsverk
Han bekräftar att reningsverket i Knivsta måste släppa ut orenat avloppsvatten då det regnar kraftigt.
– Ja, tyvärr är det så. Men det är också den möjligheten man har idag till en rening till rimliga kostnader. Vid de stora regnen förra året så var exempelvis Heby reningsverk bara minuter från att pumparna svämmades över och brann sönder. Konsekvensen av att inte göra en bräddning kan också bli stora för miljön. Det finns en anmälningsplikt för bräddning som Knivsta reningsverk förstås följer. Sedan handlar det inte om koncentrerat avloppsvatten när man bräddar, utan det är även mycket dagvatten som runnit in i systemet, säger Mikael Rye-Danjelsen.