Nedskärningar slår hårt mot Thunmanskolan
Ett stålbad krävs för att Thunmanskolan klara ekonomin. En bantning av budgeten med 10 procent kan bli ett dråpslag för elever och lärare på skolan, hävdar skolans rektor i en konsekvensbeskrivning.
Så skriver Thunmanskolans rektor Christina Isacsson i den konsekvensbeskrivning skolan lämnat till politikerna i Knivsta kommun.
Eleverna drabbas
Glappet mellan skolans budget och uträknat kommunbidrag, drygt 3 miljoner kronor, ska täppas till. Och rektorn gör inga försök att gömma undan att det är elever och lärare som drabbas av arbetet med att radera ut budgetunderskottet.
Tvärtom.
— Vi skolan är proffs och det är vår skyldighet att tala om för dem som bestämmer vilka konsekvenser nedskärningarna kan få. Det är trots allt barn och ungdomar vi har att göra med, säger Christina Isacsson.
Större klasser
Elevernas läromedelsanslag har redan skurits ned med 50 procent. Pengarna till personalens kompetensutveckling har reducerats till småsmulor jämfört med tidigare (har dragits ner med 75 procent).
Men det är genom att bilda större klasser i årskurs 7 som de stora pengarna ska tjänas in. Sju klasser ska bli sex. Om man har kvar nuvarande organisation ökar antalet klasser på högstadiet från 20 till 21, vilket medför ökade kostnader med 1,5 miljoner.
"Tyvärr räcker inte vidtagna åtgärder och det som återstår att göra är att omorganisera undervisningen i no-ämnen och i de praktisk-estetiska ämnena så grupperna blir större där."
Behov av extra stöd
Följdverkningarna som följer av kravet på att komma till rätta med underskottet kan, enligt skolans rektor, bli:
* Ett större antal elever går ut grundskolan utan fullständiga betyg.
* Ökade resurser till specialundervisning förväntas eftersom många i bland de blivande sjuorna behöver extra stöd.
* Försämrad arbetsmiljö för personalen med risk för ökad sjukfrånvaro som följd.
* Större klasser i hemkunskap och slöjd skulle innebära stora kostnader för att komplettera utrustningen. Skolan tror sig inte kunna leva upp till läroplanens mål eftersom ämnena innehåller laborativa inslag, och dessa kan av säkerhetsskäl inte genomföras i helklass.
— Vi kan inte veta hur barn mår i maj och hur de mår i oktober, men vi måste tänka i konsekvenser, och hur de här förändringarna drabbar eleverna på minsta möjliga sätt.
Medvetna om problemen
Peter Svantesson, skolchef, och Camilla Westerborn (fp), ordförande i Skol-, kultur- och socialnämnden är väl medvetna om att det är ett "tufft arbete" som väntar skolan.
— Men jag har inga mer pengar, säger Camilla Westerborn.
Knivsta
På nästa möte i SKS-nämnden ska internbudgeten spikas. Och några ytterligare pengar utöver de 1,6 miljoner som skolan redan fått från blocket vård och omsorg, det blir det inte.
— Det blir en fördelning inom blocket i så fall, men i första hand utgår jag ifrån att det här ska fungera, säger Camilla Westerborn.
"Omättlig"
Knivsta kommun har stämt av hur de intäkter Thunmanskolan får står sig i jämförelse med Uppsala skolors intäkter.
I svaret står att Thunmanskolans intäkt, det vill säga bidraget från kommunen, ligger i nivå med skolor i Uppsala och " kostnadsmässigt bör det går att anpassa organisationen till en intäkt på denna nivå. Skolor med motsvarande tilldelning per elev i Uppsala har organiserats med en budget i balans", skriver Lars Romanus som gjort jämförelsen.
— Som skolchef är jag omättlig, men om Terry Carlbom (ordföranden i kommunfullmäktige red anm) inte har mer pengar så visar jämförelsen med Uppsala att det går att driva bra skolor med de här pengarna, säger Peter Svantesson.
Så jobbar vi med nyheter