Modell för rening sprids

Läkemedelsreningen vid Knivsta ­reningsverk har gått oväntat bra. Nu har havs- och vattenmyndigheten anslagit ytterligare fyra miljoner kronor till modellen.

Ozonrening. Anläggningen för läkemedelsrening ligger intill Knivsta reningsverk, ganska nära ån.

Ozonrening. Anläggningen för läkemedelsrening ligger intill Knivsta reningsverk, ganska nära ån.

Foto: Staffan Claesson

Knivsta2016-04-24 16:40

I Knivsta pågår det första fullskaliga projektet med läkemedelsrening i Sverige. De svenska reningsverken renar ännu inte avloppsvattnet från läkemedelsrester, men det är något som man nu tror sig ha hittat en användbar modell för.

– Det känns riktigt roligt att få slutföra detta projekt, säger huvudprojektledaren och kemisten Jerker Fick, Umeå universitet.

Framför Knivsta reningsverk har de med enkla medel byggt ett fristående reningsverk.

Här kompletterar man med ozonbehandling av avloppsvattnet. Ozon reagerar med olika kemikalier, exempelvis med läkemedel. När ozongasen och kemikalier reagerar så sönderdelas de allra flesta kemikalier.

– Vissa läkemedel försvinner helt, till exempel huvudvärksmedicinen paracetamol, men ett fåtal som epilepsimedlet karbamazepin är så stryktåliga att de inte påverkas så mycket, säger Jerker Fick.

De preliminära resultaten visar att ozoneringen fått bort uppåt 90 procent, av alla läkemedelsrester.

Sista januari stängdes ozonet av och nu återstår en utvärdering.

– Vi vet att metoden tar bort läkemedelsrester. Men det vi ska titta på är vilka andra positiva eller negativa effekter som metoden kan ha på vattenlevande organismer, säger Jerker Fick.

Målet med slutfasen är att ta reda på om rent vatten är bra för växter och djur. Forskarna vill också vara säkra på att inga andra miljöfarliga ämnen bildas när kemikalierna reagerar med ozon.

– I teorin ser den här biten mycket bra ut, men för att vara säkra på att inga andra problem uppstår med metoden så måste vi utreda även vad som händer efteråt, säger Jerker Fick.

Projektet har nu pågått i två år och under den tiden har medvetenheten om miljöriskerna med läkemedels­användning ökat i samhället.

Att införa ozonrening medför en ganska hög investering jämfört med att exempelvis försöka rena bort resterna med membranfilter. Samtidigt finns inga regler eller gränsvärden som kommunerna måste följa. Därför har intresset tidigare varit lågt för läkemedelsrening.

– Men membranfilter är dyrare att hålla på med i längden, säger Jerker Fick.

Nyligen beslutade Lin­köpings kommun att de ska satsa pengar i en fullskalig anläggning för läkemedelsrening, liknande modellen i Knivsta.

På så sätt är ett första steg taget mot det andra målet i projektet, det vill säga att ta fram rekommendationer och kostnadsberäkningar för att få många fler reningsverk i Sverige att också få bort läkemedelsrester ur våra (dricks)­vattendrag.

Universitet samarbetar

Läkemedelsrester antas ha negativa effekter på vår hälsa och miljö. I projektet tittar forskarna exempelvis efter skador på organen, beteenderubbningar och reproduktionsstörningar hos fisk.

Umeå står för kemiska analyser och undersöker ekologiska effekter genom att studera biodiversitet av insekter. SLU undersöker effekter på fisk. Göteborgs universitet tittar på antibiotikaresistens och KTH konstruerade och drev anläggningen.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!
Läs mer om