Regnet öser ner den här lördagen efter nyår. Anders Lange och Lars Jansson har redan jobbat ett par timmar. På asfaltsplanen vid de olika fraktionerna trängs Knivstabor och mer långväga besökare, som alla vill bli av med en del av julen. Eller kanske mer än så. Vid demonteringen längre ner ligger en jättelik hög av soffor som folk kastat.
– Den här har kommit till under tre dagar, berättar Henrik Thille, som jobbar med att demontera möblerna.
Anders Lange går runt bland bilarna för att vara till hjälp om någon har frågor, och det är det flera som har. Inte helt lätt att begripa var frigoliten ska kastas. Eller en spade. Är det metallen som avgör eller trähandtaget?
– Knivstaborna är duktiga på att kasta rätt, säger Anders Lange.
– Men vänder man ryggen till ett tag så hamnar alltid något fel, lägger han till.
Något som bevisas i samma stund som vi tar en kaffetår i baracken för att prata i lugn och ro en stund. Efter tio minuters rast ligger en glasskiva i träfraktionen.
Till Återvinningscentralen i Knivsta kom över 35000 besökare 2012. Det samlades in 4779 ton grovsopor och grovavfall. Sedan 2009 har avfallsmängde ändå minskat med 152 ton och en förklaring är att grovavfallet numera inte grävs ner på tippen utan demonteras och sorteras. En soffa huggs upp i småbitar helt enkelt och sorteras på trä, metall och brännbart. Snabbt in, snabbt ut, lika med effektivare deponi.
En snabb titt på statistiken för 2013 visar dock ett trendbrott. Insamlade mängder ser ut att öka väsentligt under 2013.
Knivstas förvandling från en sömning del av Uppsala till en egen expansiv kommun kan avläsas i sophögen på Återvinningscentralen. Bland annat ses en avsevärd ökning av avfallsslaget trä. Före 2004 höll sig mängden strax under 200 ton, idag kastar Knivstaborna över 700 ton trävaror. Även fraktionen trädgårdsavfall har svällt, från runt 150 ton till strax under 400 ton. Folk bygger hus och anlägger trädgårdar helt enkelt.
– Ja det kan man kanske säga, säger Tomas Colm, som är avfallsansvarig på Tekniska kontoret på Knivsta kommun.
Några siffror i statistiken förvirrar dock.
– Andelen omhändertagna förpackningar är lågt i jämförelse med andra kommuner. Vi gissar att det beror på att Knivsta är en pendlarkommun. Folk tar med sig förpackningar, glas och tidningar ut ur kommunen. De passar på att kasta när de ändå ska storhandla.
Tomas Colm hoppas på fler stationer i kommunen. I dag finns det sex ställen att kasta förpackningar på.
– Det dubbla vore bra, men det är upp till Förpacknings- och tidningsinsamlingen, som företaget bakom insamlingen heter, säger han.
Knivstas Återvinningscentral är öppen för alla som vill kasta sopor. Det finns kommuner som kräver passertillstånd för att släppa in folk till återvinningen, men så resonerar inte Knivsta.
– Kommer det folk hit från Sigtuna eller Uppsala kommun så är det ok. Det viktiga är att avfallet tas om hand på rätt sätt, säger Tomas Colm.
En släpkärra full med ris, en julgran och wellpapp i olika storlekar rullar in på rampen. Det är Ola och Chris Holmstedt som åkt från Knutby för att bli av med lite sopor.
– Det går mycket snabbare att åka hit och kasta. Vår närmaste sopstation i Almunge är inte lika tillgänglig. Där måste man bära soporna en bit och det är inte kul när man har stora grejer, säger de.
Alla är välkomna och ibland blir det trångt. För att underlätta logistiken ska Återvinningscentralen byggas om under 2014. Då ska en ny utfartsväg anläggas så att besökarna kan köra igenom anläggningen utan att mötas. Till hösten byggs ett passivhus upp för visning av energibesparande teknik intill fraktionerna. Det ska samtidigt fungera som personalutrymme.
En modern sopstation kan inte bara samla avfall, det måste finnas framtidsperspektiv också. Hur ska avfallsmängderna minskas? Kan man omvandla soporna till en resurs? Nästa år, 2015, planeras för ett kretsloppshus, där folk kan få råd och tips i avfallsfrågan. Här ska också sättas fokus på hur byggmaterialet ska kunna återanvändas.
Ett steg mot mer återanvändande, som redan tagits, är Återbruket. Rent fysiskt är det en container där Knivstaborna kan lämna sådant som de tror att andra kan ha nytta av. Idag tas leksaker, möbler med mera om hand av organisationen Myrorna som sedan säljer det vidare i sina loppisar.
– Mängden ökar hela tiden så vi planerar att starta ett eget kretslopp, där återbrukets prylar omsätts lokalt. Det kommer ändå att räcka till Myrorna, säger Tomas Colm.
En solig sommardag kan det passera som mest 900 fordon genom Knivstas återvinningscentral. I dag är det mer normalt flöde.
När jag lämnar stället regnar det fortfarande. Intill in- och utfarten har en av de anställda, Frida Andersson, arrangerat en juldekoration av kasserade trädgårdstomtar, olika porslinsfigurer och ljushållare.
– Vi har roligt på jobbet vi, skrattar Anders Lange och Lars Jansson och tar sikte på en släpkärra full av allehanda bråte. Här kan ägaren behöva lite guidning.