Många vill flytta till Alsike

Det mullrar från lyftkranar och ett klankande ljud hörs från taken. Lastbilsekipagen med husdelarna glider fram längs de små gatorna i området Boängsåsen.
På Spillkråkegatan träffar vi familjen Sandberg som står och tittar på svingande takdelar i luften. Skalet till deras hus blir klart på en dag.

- Vi behövde något större, säger Ida Sandberg som tror att det överkomliga pendlingsavståndet till Uppsala och Stockholm och närheten till Arlanda väger tungt när många familjer beslutar sig för att flytta till Alsike.
Familjen flyttar inte långt, bara några hundra meter. För att "byta upp sig". De är det fler som gör, många barnfamiljer i de äldre delarna av området har lockats av friliggande tomter och fler kvadratmeter.
Att spekulanterna från Stockholm får mycket för pengarna, tror Håkan Sandberg styr en hel del husköpare till Alsike.
- Du måste norr om Uppsala för att komma ned i tomtpris, säger Håkan Sandberg.

- En lägenhet i Stockholm finansierar huset här, säger Ida Sandberg och spanar mot taket.
Den sista takdelen läggs på plats, och Mathilda Sandberg och lillasyster Johanna Sandberg är ivriga på att få komma in och titta i deras nästa hem. Det mesta är färdigt. Köket kommer monterat. Väggarna är tapetserade. Badrummet har kakel. Och parkettgolvet lagt.
I april är installationerna och finputsningen klar. Då går flyttlasset.
På Åsgatan,lite längre in och högre upp i området, i ett hus med ljust ytskikt, har det redan varit inflyttningsfest. Stina Nilsson, hennes sambo och två barn kom hit från Uppsala vid lucia förra året.
- Vi ville bo kvar i Uppsalaregionen, motiverar Stina Nilsson valet av Alsike sedan hon lämnat över barnen Adam Lindgren och Victor Lindgren till morfar Per Nilsson.

Hon radar upp "närhet till flyg", "att tomtpriset är hälften mot vad det är i Bergsbrunna i Uppsala" samt att "tomten har rätt läge" som viktiga faktorer till att familjen hamnade här.
Trivsel från första början?
-Jo, det känns bra. Återstår att se hur de blir när de andra flyttar in, säger Stina Nilsson och pekar runt villorna runt om oss. Alla med sin speciella karaktär.
Vi pratar om framtiden i Alsike och förväntningar. Och visst finns de.
- Att kommunen satsar på barnomsorg och skola och inte bara expanderar är viktigt. Sedan har jag hört talas om ett allaktivitetshus, men det vet jag inte så mycket om.
Mer insatt är förmodligen Maria Eriksson, som kunnat följa debatten där intresseföreningen Knivsta efter 17 varit en flitig debattör.

Vi träffar henne på Brunnbyvägen, pulsådern som leder den mesta trafiken in och ut från Alsike. Rufus,en åtta månader livlig BernerSennen, är ett livligt promenadsällskap.
Hon trodde att Alsike skulle bli en hållplats, en kortare period i familjens liv. Tre fyra år, sedan skulle familjen flytta tillbaka till Ludvika.
- Flytten gick bättre än jag tänkt mig, mycket bättre.
Hon säger att det inte varit svårt att få nya bekanta, mycket tack vare att många barn är i samma ålder.
Nu blir de kvar.
- Ludvika är inte så stort.
När barnen växer upp finns det fler gymnasieprogram att välja mellan än i bruksorten i södra Dalarna. I Uppsalaregionen finns det flera universitet och högskolor.
Det är bra här, tycker hon.
- Man är inte så framåt i Ludvika.
Är man det i Knivsta?
- Hoppas det.
Nere på Spillkråkegatan hamras det fortfarande läkt på taket.

Men Stig Persson, husmontör från Örbyhus verkar färdig för dagen. Men inte med jobben i Alsike.
Han har monterat ett 30-tal hus, men har inte blivit lika överväldigad som barnfamiljerna över att bo här.
- Jag tycker tomterna är små, och folk bor tätt fast vi är på landet. Så fort du går ut ser du grannen, då kan du lika väl bo i en lägenhet i stan. Men de verkar vilja ha det så, säger Stig Persson. Hans nästa hus i Alsike kommer på onsdag.

Många vill flytta till Alsike

Flyttströmmen till Knivsta har varit jämn och strid sedan delningen med Uppsala. Väl innanför kommungränsen söker sig de flesta till nya Alsike. Men varför?