Fyrspårsavtalet är en het valfråga i Knivsta. Alla partier säger att de vill bygga hållbart och snyggt, men vad som läggs in i ordet hållbart är olika.
Oppositionspartierna KD, Knivsta.nu, L och SD vill sänka byggtakten och bygga socialt hållbart för att motverka otrygghet och behålla fler grönområden. De vill också att det byggs p-platser åt dem som flyttar in.
– Det behövs även fler laddstolpar åt el-fordon, säger Lotta Wiström (L) som under en debatt nyligen bland annat föreslog att en infrastrukturplan tas fram för att förhindra nya trafikproblem på Knivstas gator.
SD:s Monika Lövgren nämner att de inte vill att det byggs högre flerbostadshus än fyra våningar.
Harriet Swanberg (S), en av förespråkarna för fyrspårsavtalet i Knivsta, framhåller däremot att bostadsbyggandet handlar om klimatfrågan.
– Det är avgörande för vår framtid hur vi hanterar koldioxidutsläppen. Transporter är största källan. Vi vill därför bygga ut kollektivtrafik, cykelvägar och bilpooler, då kommer bilägandet att minska, säger Harriet Swanberg bland annat.
Men frågan är om alla de 15 000 bostäder som planeras här de närmaste 35 åren kommer att byggas. Centerpartiet, ett annat av de partier som fortfarande är positiva till fyrspårsavtalet, är nu inte lika säkra på saken längre.
– Efterfrågan på bostäder hänger ihop med vår omvärld och konjunkturen. En grov gissning är att det nu inte kommer byggas ens hälften av de bostäder som vi diskuterat, säger Boo Östberg som bland annat berättar att deras parti vill ha en sporthall i varje skola och att de uppmuntrar etablering av seniorbostäder.
En annan fråga som förändrats i och med kriget i Ukraina och den stigande inflationen är att Knivsta kommun beräknas få det mycket kärvt ekonomiskt under 2023.
V säger att de vill lösa detta med en skattehöjning. M, KD och L vill däremot arbeta för en skattesänkning kommande mandatperiod.
Flera av Knivstas partier vill satsa på kommunens kärnverksamheter och spara på exempelvis innovationskontor, testprojekt, skjuta fram utredningar kring fyrspårsavtalet, inte öka kostnaderna för administration med mera.
– Vi vill att våra skattepengar främst går till grundläggande kärnverksamheter som förskola, skola och omsorg, säger Matilda Hübinette från Knivsta.nu, som även vill arbeta för öppenhet och nära kontakt mellan politiker och invånare.
Alla partier vill göra större eller mindre satsningar på förskola och skola, men M och V anser inte att förskolegrupperna och skolklasserna är för stora. I dag finns förskolegrupper med upp till 21 barn i Knivsta och lärartätheten är bland den lägsta i landet.
Utbildningsnämndens ordförande Bengt-Ivar Fransson (M) säger så här:
– Det viktiga är inte att sätta en siffra på antalet barn per grupp, utan det handlar om vilket arbetssätt som används. Det är också viktigt att berätta att 94 procent av alla föräldrar anser att Knivstas förskolor är bra eller mycket bra.
Även hans partikollega Thor Övrelid framhåller att Knivsta kommun har bra resultat i mätningar inom många områden.
En av de Knivstabor som kom till CIK för att lyssna på sina lokala politiker var Anna Andersson.
– Det var en bra debatt, men jag fick inte några svar på mina frågor om hur de ska bygga i kommunen framöver, säger Anna Andersson som tycker att det blivit för många höga hus som ligger för tätt i Knivsta.