Samhällsutvecklingsnämnden skriver i sin årsredovisning att det "visat sig att installation av kommunala laddstolpar inte är förenligt med kommunallagen eller ellagen". Socialdemokraterna, som motionerat om att bygga fler med hjälp av investeingsstödetKimatklivet – fick till svar att likabehandlingsprincipen hindrar kommunen från att subventionera el.
– När vi kom fram till det här tyckte vi det var jättetråkigt för vi är ju självklart för laddstolparna, säger samhällsbyggnadschefen Pernilla Dufström.
De befintliga stolparna är fortfarande tillgängliga och kostnadsfria, vilket beroende på vilken tolkning av Sveriges kommuner och Landstings riktlinjer man gör kan innebära ett otillåtet gynnande eftersom kommunen inte delar ut andra drivmedel gratis.
– Vi tittar på hur vi ska lösa situationen. Alternativet att vi släcker ner fungerade stolpar är inte heller önskvärt, säger samhällsplaneraren Martin Gunnarsson.
Mycket tyder dock på att kommunen kan sätta upp fler stolpar. De flesta ansökningarna till Klimatklivet handlar faktiskt om just laddstolpar.
– Det är många kommuner som söker och beviljas stöd hos oss för laddstolpar, säger Nanna Wikholm som är projektledare för Naturvårdsverkets projekt Klimatklivet.
Kan en kommun sätta upp snabbladdare också?
– Ja, det är ingen skillnad.
Ibland är det ett kommunalt energibolag som ansöker, ibland kommuner själva. En juridisk bedömning görs av upplägget för att det ska hålla sig inom ramarna.
– Bland annat måste priserna vara marknadsmässiga och laggstolparna allmänt tillgängliga, säger Nanna Wikholm.